Utveckling /
Livsmiljö och hälsa /
Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården i Jönköpings län utvecklar vi genom nya arbetssätt, mobila team, hälsoguider och digitala hälsotjänster. Vi arbetar också med att minska kostnaden för den specialiserade vården och att flytta viss vård till primärvården.
Foto: Johan W Avby

Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans integritet. Den ska vara personcentrerad, av högsta kliniska kvalitet, patientsäker, med god tillgänglighet och bedrivas kostnadseffektivt - i Region Jönköpings läns regi och genom andra vårdgivare.

Utveckling sker genom att skapa ännu bättre hälsa och vård till lägre kostnader genom att systematiskt förbättra processer och arbetssätt från mycket bra till bästa möjliga.

Satsningen på att utveckla vården och det hälsofrämjande arbetet för att möta framtidens behov pågår med full kraft inom ramen för ”Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård”. Det handlar till exempel om nya arbetssätt, mobila team, hälsoguider och digitala hälsotjänster. I linje med satsningen pågår också arbetet med att minska kostnaden för den specialiserade vården, bland annat genom ett minskat behov av vårdplatser och att flytta viss vård till primärvården.

Med primärvården som bas för länets hälso- och sjukvård

Ständiga förbättringar och ett systematiskt utvecklingsarbete genomförs inom bland annat följande prioriterade områden:

Förflyttning från sluten till öppen vård, från sjukhus till vårdcentral och från vård till hälsofrämjande insatser tillsammans med andra samhällsaktörer och invånarna själva.
Jämlik vård i hela länet genom ökad samverkan, standardiserade arbetssätt, specialisering och gemensamt resursutnyttjande. Arbetet omfattar bland annat satsningar på behandling av kroniska sjukdomar, barnhälsovård, rehabilitering och somatisk hälsa vid psykisk sjukdom.
Minskning av över- under- och felanvändning med åtgärder inom framför allt diagnostik och behandling, men också åtgärder för att minska inflödet av patienter till akutsjukvården.
Personcentrerad vård - att se och möta hela människan. Personens berättelse är utgångspunkten för partnerskap, gemensam planering och ömsesidig respekt för varandras kunskap.
Kompetensförsörjning - Vi behöver bli bättre på att använda kompetens rätt (RAK). Här pågår en hel del utvecklingsarbete och tester.
Vårdplanering för länets mest sjuka invånare. Arbetet inbegriper bland annat utveckling av mobila team, rutiner vid in- och utskrivning samt IT-stöd för gemensam vårdplanering.

Utvecklingsområden

E-hälsa

Hur går det?

Fäll ut alla

Fäll ihop alla

Flyttningar

Ur ett demografiskt perspektiv påverkar människors flyttmönster en mängd olika samhällsfunktioner. Det handlar exempelvis om boende, utbildning, arbetskrafts- och kompetensförsörjning, hälso- och sjukvård, social välfärd och kommunikationer. Flyttbenägenheten är som störst i yngre åldrar. Alla län och kommuner strävar efter ett positivt flyttnetto, speciellt för åldersgruppen 20-64 år.

Sammanställning över flyttningar

Flyttningar Jönköpings län 2016.pdf

Flyttnetto

Inflyttning till Jönköpings län bidrar till en positiv befolkningsutveckling och tillväxt. Samtidigt flyttar också människor från vårt län. Linjediagrammet redovisar nettoflyttning per kön och ålder under 2017.

Totalt inrikes flyttnetto per län 2013-2017

Tabellen visar sammanlagt inrikes flyttnetto per län de senaste 5 åren. Beakta att det förekommer stor variation inom länen, d.v.s. vissa kommuner kan ha utvecklats väldigt positivt medan glesbygdskommuner kan ha utvecklats negativt. Källa: SCB.

	01 Stockholms län	12 Skåne län	03 Uppsala län	13 Hallands län	05 Östergötlands län	19 Västmanlands län	09 Gotlands län	04 Södermanlands län	14 Västra Götalands län	18 Örebro län	10 Blekinge län	20 Dalarnas län	23 Jämtlands län	24 Västerbottens län	21 Gävleborgs län	06 Jönköpings län	07 Kronobergs län	08 Kalmar län	17 Värmlands län	22 Västernorrlands län	25 Norrbottens län
Netto	18798	10988	8411	5725	2384	1107	713	140	-551	-818	-2023	-2308	-3103	-3162	-3388	-3662	-4610	-5095	-5156	-6429	-7961

In- och utflyttning

Inflyttning till Jönköpings län bidrar till en positiv befolkningsutveckling och tillväxt. Samtidigt flyttar också människor från vårt län. Linjediagrammet redovisar flyttning för alla åldrar under 2017. Vid årsskiftet återstår ett netto fördelat på alla åldrar.

Nyanlända

Många flyktingar sökte asyl i Sverige 2015 och 2016. I väntan på prövning om uppehållstillstånd och kommunplacering är asylsökande registrerade som boende i Migrationsverkets mottagningssystem. Under 2017 har antalet minskat med drygt 1 300 personer. De har under året fått uppehållstillstånd och påbörjat etableringsinsatser i någon av länets kommuner, eller flyttat till andra delar av Sverige.

Definitioner:

Anläggningsboende (ABO) är boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i hyreshus.
Eget boende (EBO) avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande.
Kategorin "övrigt boende" består till främst av ensamkommande barn i kommunalt boende/familjehem/preplacerade barn (barn som bor hos t ex släkting).

Boendeform per kommun 171231

	ANEBY	EKSJÖ	GISLAVED	GNOSJÖ	HABO	JÖNKÖPING	MULLSJÖ	NÄSSJÖ	SÄVSJÖ	TRANÅS	VAGGERYD	VETLANDA	VÄRNAMO	JÖNKÖPINGS LÄN
Anläggningsboende (ABO)	30	413	325	12	0	243	10	337	407	58	269	277	40	2421
Eget boende (EBO)	12	31	86	10	26	271	17	105	33	61	30	69	43	794
Övrigt boende	5	30	12	18	11	85	5	20	6	30	20	20	43	305
Totalt	47	474	423	40	37	599	32	462	446	149	319	366	126	3520

Hälsa

Hälsa kan uttryckas på flera olika sätt. Världshälsoorganisationens, WHO, definition från år 1948 lyder: "Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom". God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling.

Befolkningen i Jönköpings län mår generellt bra jämfört med riket, men det finns skillnader mellan länets kommuner, mellan könen och mellan socioekonomiska grupper.

Medellivslängd

Den förväntade medellivslängden är något högre i Jönköpings län än i riket för både kvinnor och män. Högst förväntad medellivslängd har kvinnor i Mullsjö kommun (85,5 år) och lägst medellivslängd har män i Sävsjö kommun (79,7 år). Förväntad medellivslängd har ökat bland både män och kvinnor i länet de senaste tio åren. Bland kvinnorna har den ökat från 83,7 år för perioden 2007-2011 till 84,4 år 2012-2016. Motsvarande siffror för män än från 79,8 år till 80,7 år.

Ohälsotalet

Ohälsotalet är mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Ohälsotalet är något högre i Jönköpings län jämfört med riket, både för kvinnor och män. Ohälsotalet har ökat de senaste åren, både i länet och riket. Ohälsotalet varierar också kraftigt mellan kommunerna i länet. Ohälsotalet är lägst för männen i Habo och högst för kvinnorna i Mullsjö.

Självskattad hälsa

Studier har visat samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklighet. Uppgifterna om sitt allmänna självskattade hälsotillstånd är hämtad från Nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten tar fram samt Folkhälsoenkät Ung.

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa handlar om hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Begreppet psykisk ohälsa används ofta för att beskriva det motsatta, det vill säga ett lägre upplevt välbefinnande ofta kopplat till olika psykiska eller fysiska symptom.

Psykisk ohälsa kan i förlängningen leda till både psykiska och fysiska tillstånd av mer allvarlig art, varför det är viktigt att uppmärksamma symptom på ett tidigare stadium. Flickor i Jönköpings län rapporterar psykosomatiska besvär i betydligt större utsträckning än pojkar. Femtiotre procent av flickorna i skolår 9 anger att de har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan jämfört med 24 procent av pojkarna i länet. Variationen är stor mellan kommunerna.

De psykosomatiska besvär man har angett har varit huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig nere, varit irriterad, känt sig nervös, svårt att somna och att man känt mig stressad. Besvären har förekommit mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna.

Självskattad psykisk hälsa och vårdbehov

Region Jönköpings län har tillsammans med Landstinget i Kalmar län och Region Östergötland genomfört en enkätundersökning där invånarna själva får beskriva sin psykiska hälsa samt om och hur de söker vård för psykiska besvär.

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på ett anonymt frågeformulär om självskattad psykisk hälsa och vårdbehov till ett slumpmässigt urval om totalt 18 912 personer under 2015 och 2016. Studiens syfte är dels att beskriva den psykiska hälsan i sydöstra sjukvårdsregionen i åldersgruppen 18–44 år.

Studien visar att de allra flesta har en god psykisk hälsa, men den psykiska hälsan är ojämlikt fördelad. Kvinnor upplever sämre psykisk hälsa än vad män gör och ohälsan är större bland utrikes födda jämfört med personer födda i Sverige.

Det är ungefär lika vanligt att söka vård som att inte göra det när man upplever ett vårdbehov, och den vanligaste orsaken till att man inte söker vård är att man inte vill uppfattas som psykiskt sjuk.

Mer än hälften av de som söker vård för psykiska besvär vänder sig i första hand till vårdcentralen och de allra flesta är också nöjda med denna kontakt. Förtroendet för att vården skulle kunna hjälpa vid framtida besvär är också störst bland dem som har erfarenhet av vård för psykiska besvär från det senaste året.

Generellt visar studien på få skillnader mellan länen vad gäller psykisk hälsa, men i Jönköping är det både fler som söker vård via vårdcentralen och fler som är nöjda med vårdcentralen som första kontakt.

Psykisk hälsa i sydöstra sjukvårdsregionen

Om enkätundersökningen på Region Östergötlands webbplats

Ungas hälsa

Folkhälsoenkät Ung

Folkhälsoenkät ung är en länsgemensam undersökning av ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor som ger en överblick av folkhälsan bland länets ungdomar samt generar möjlighet att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet. Hur ungdomarna i Jönköpings län mår idag har betydelse för hur de mår i framtiden och även för hur befolkningen i länet mår.

Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2017 (med bilagor)

Utvalda diagram Folkhälsoenkät Ung 2017

Folkhälsoenkät Ung från tidigare år

Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2015 (med bilagor)

Kortrapport 2015 Hälsoskillnader mellan ungdomar som går gymnasiet och de som inte går gymnasiet

Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2013 (med bilagor)

Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2011

Hälso- och sjukvård

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det står i hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvård handlar om att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska få företräde till vården.

Öppna jämförelser 2015 inom hälso- och sjukvård visar att Region Jönköpings län genomgående har mycket goda resultat och en positiv utveckling inom många områden. Flera resultat är bäst i Sverige och i toppen bland landsting och regioner, men det finns även områden att förbättra.

Förtroende för hälso- och sjukvården

Förtroendet för hälso- och sjukvården varierar över riket och i Jönköpings län är det fler som rapporterar stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården än i riket som helhet. Andelen har varit relativt oförändrad de senaste åren.

Indikatorer för hälso- sjukvården

Rapporten "Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden" redovisar resultat för landsting och regioner, baserad på indikatorer i Vården i siffror. Fokus är på rangordnande jämförelser mellan landsting och regioner. Resultat jämförs för totalt 136 indikatorer inom 16 områden.

Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden

Journal via nätet

Undvikbar slutenvård

Indikatorn undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter får ett optimalt omhändertagande i den öppna vården, så kan man generellt sett påverka vissa inläggningar på sjukhus. Det kan handla om både förebyggande arbete, primärvård och annan öppen vård. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling given inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus.

Levnadsvanor

Våra levnadsvanor har stor betydelse för hur vi mår. Att vi äter bra mat, har ett aktivt liv, ett arbete och en fritid med möjlighet till återhämtning och goda relationer har stor betydelse för vår fysiska, psykiska och sociala hälsa. Den enskilda individen har det yttersta ansvaret för sin hälsa, men det handlar också om samhället omkring oss och vilka möjligheter som finns att göra hälsosamma val.

Alkoholkonsumtion

Det är en något lägre andel av den vuxna befolkningen i Jönköpings län som har ett riskbruk av alkohol jämfört med riket. Det gäller för både män och kvinnor. Andelen har inte förändrats det senaste decenniet.

När det gäller alkoholkonsumtion bland ungdomar är det mindre vanligt att ungdomar i skolår 9 dricker alkohol i Jönköpings län jämfört med riket. Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar. Både alkoholkonsumtion i stort och intensivkonsumtion av alkohol har minskat bland ungdomar både i Jönköpings län och i riket de senaste åren.

Intensivkonsument definieras som att man dricker minst en halv flaska sprit (18 cl) - eller en hel flaska vin - eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk - eller 4 burkar starköl - eller 6 burkar öl, klass II, vid ett och samma tillfälle några gånger per år eller oftare.

Rökning

Tobaksrökning ökar risken för ett flertal sjukdomar och är en av de främsta förebyggbara riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Rökning har minskat i Sverige och Jönköpings län de senaste decennierna.

Cirka tio procent av den vuxna befolkningen röker dagligen, både i Jönköpings län och i riket samt för både kvinnor och män.

Rökning bland ungdomar

Rökning bland ungdomar något lägre i Jönköpings län än i riket, både bland flickor och pojkar. Rökning bland ungdomar i skolår 9 har minskat sedan 2009 och år 2015 var det knappt 10 procent som rökte i länet.

Rökning under graviditeten

Rökning under graviditet ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, moderkaksavlossning och plötslig spädbarnsdöd. Rökning under graviditet har minskat betydligt de senaste decennierna, men minskningen har avstannat de senaste åren. Under 2000-talet har i genomsnitt en något större andel av de gravida i Jönköpings län rökt vid inskrivning på mödravårdscentralen, jämfört med riket.