Navigera till sidans huvudinnehåll
Stäng sök Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Nya stambanor


  • Höghastighetsjärnväg

Det förekommer en hel del missuppfattningar i diskussionerna om nya stambanor. Eftersom det här är en mycket viktig satsning, inte minst för Jönköpings län, är det angeläget att debatten blir så allsidig och korrekt som möjligt. Likaså att det blir en balans mellan fokus på tvivel och framtidsmöjligheter. Därför har filmen "Åtta myter om nya stambanor" tagits fram.

Se filmen "Åtta myter om nya stambanor"

Hastigheten är viktig
Forskning visar att det finns en psykologisk övre gräns för arbetspendling på en timme. Därför har det stor betydelse om tågets snitthastighet är 80 km/h, 220 km/h eller 300 km/h. Ju längre du hinner på en timme, desto större blir dina valmöjligheter när det gäller jobb, studier eller att besöka idrotts- och kulturevenemang över dagen. Med höga hastigheter blir dessutom inrikesflyget på kortare sträckor ointressant, vilket är en stor vinst för klimatet.

Skilda spår är bäst
Det finns de som tycker att även godståg ska köra på de nya stambanorna för höghastighetståg. Tanken är god, men då försvinner fördelen med att bygga särskilda stambanor för snabba tåg. Att blanda tåg som går i olika hastigheter skapar hinder genom att de snabba tågen lätt kör ifatt de långsamma. Det sänker medelhastigheten och kapacitetsutnyttjandet rejält. Bäst utnyttjande får vi istället om vi delar upp de olika tågen på olika banor. Konstruktionen med fixerat spår i betong är inte heller lämplig för godståg, eftersom godstågen förkortar konstruktionens livslängd.

Mycket pengar, men ännu större samhällsnytta
De nya stambanorna är kostnadsberäknade till drygt 200 miljarder kronor. Det är mycket pengar, men samtidigt ska vi komma ihåg att och banornas tekniska livslängd uppskattas till cirka 100 år. Kostnaden utslagen på antalet år blir därför inte så hög när vi pratar investeringar i infrastruktur. Mycket talar också för att det värde som stambanorna skapar för näringsliv och samhälle kommer vara så mycket större än investeringen.

Behöver inte vara en barriär i landskapet
Att nya järnvägar behöver en betydligt mindre yta än en motorväg kanske inte är så överraskande. Men visste du att en ny dubbelspårig stambana för höghastighetståg har samma behov av yta som en enkelspårig järnväg för långsammare tåg, om båda dessa byggs på en banvall? Ännu mer resurseffektivt blir det om banan helt eller till delvis byggs på en bro på pelare. Då kan marken användas på annat sätt under själva järnvägen. Maskiner kan bruka åkermarken, djur kan passera obehindrat och människor kan utöva ett rörligt friluftsliv. Teknik för att bygga på detta sätt har utvecklats i bland annat Japan och Kina – en teknik som dessutom ofta blir billigare än traditionella byggsätt.

Till nytta även för mindre orter
Om antalet stationer mellan storstäderna blir alltför få, och stationerna placeras långt utanför stadskärnorna, är risken uppenbar att de nya stambanorna bara blir till nytta för de större städerna. Resultatet blir att nyttan för samhället minskar och antalet resenärer blir färre. Därför är det viktigt att de nya stambanorna och stationerna byggs som regionerna och kommunerna redan har avtalat med staten om genom Sverigeförhandlingen. Denna lösning är den mest inkluderande för alla de städer med kringliggande orter där de nya stambanorna enligt planerna är planerade att byggas. Alla större städer får då en station i centralt läge, men även mindre orter får en station i de fall de har tillräcklig utvecklingspotential, ligger på rätt avstånd från andra städer, korsar andra större järnvägar eller vägar, eller är orter med många pendlare redan idag in till större städer. Då kommer städerna längs järnvägen att växa med nya bostäder och nya företag som etablerar sig.

Ett smidigt resande ut i Europa
Visst går det redan idag att ta tåget ut i Europa, men det är både krångligt och tidsödande. I framtiden kommer det dock gå så mycket snabbare och smidigare. När Sveriges nya stambanor står färdiga beräknas Danmark och Tyskland redan vara klara med sina nya stambanor från Köpenhamn ner till Hamburg. Och från Hamburg finns redan snabba tåg vidare ut i Tyskland och övriga Europa. Det innebär att de nya stambanorna i Sverige redan från start kan kopplas ihop med de höghastighetsjärnvägar som finns i övriga Europa.

Samma teknik som våra grannländer
Framtidens teknik är inte färdigutvecklad och EU har genom direktiv bestämt att järnvägarna i respektive land måste fungera ihop. Tåg ska kunna passera flera länder under en resa så att resenären bara ska kunna njuta och ha det bekvämt. Fortfarande är det alltså nya snabba järnvägar med vanlig räls som gäller för att vi i Sverige i närtid ska kunna skapa ett klimatvänligt transportsystem i stor skala och bli en del i det europeiska nätverket för höghastighetståg.

Vi kan inte vänta längre.
Vi har faktiskt inte tid att vänta längre. Diskussionen om de nya stambanorna för höghastighetståg har redan pågått i mer än 30 år. Under tiden har antalet resande med tåg utvecklats mycket mer än vad som förutsetts. Likaså har godstrafiken ökat kraftigt på de järnvägar vi har idag. Det ryms helt enkelt inte fler tåg på befintliga järnvägar.
Vi behöver nya stambanor nu för att på så sätt frigöra kapacitet på befintliga järnvägar. Då kan dessa luckor fyllas med andra tåg och mer gods transporteras på järnväg. Då skapas inte bara bättre möjligheter till pendlande mellan mindre orter längs de nuvarande järnvägarna, vi kan också resa och transportera gods på ett mer klimatvänligt sätt.

Vad är beslutat?

Regeringen har än så länge beslutat om att bygga tre delsträckor av de nya stambanorna i södra Sverige. Dessa tre ligger alla i det planerade järnvägssystemets yttre ändar. Dessa är:

  • Järna- Linköping
  • Göteborg-Borås
  • Lund-Hässleholm

Regeringen har även gett Trafikverket i uppdrag att se över kostnader och fysiska möjligheter för den övriga delarna av de nya stambanorna. Trafikverket ska bland annat påbörja en första studie av möjliga dragningar för banan vidare från Linköping ner via Tranås och till Jönköping

Nyheter


Just nu finns det inga nyheter inom detta ämne.

Hur går det?


Kontakt


Region Jönköpings län

www.rjl.se/hoghastighetsjarnvagar