Navigera till sidans huvudinnehåll
Stäng sök Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Goda exempel

Nyhetsbrev november 2020

image.png

 

Hej Jesper Agrelius, klimat- och energiutvecklare på Länsstyrelsen. Varför är det så viktigt med just hållbara transporter?

  • Transporter är kanske den viktigaste delen för ett företag för att försöka minska sina utsläpp. Jag säger inte att det är enkelt, men det är den viktigaste – och i många sammanhang en lågt hängande frukt – då det finns många samband med andra hållbarhetsmål och ambitioner. Många åtgärder som minskar utsläppen kan man dessutom ”räkna hem” – direkt i pengar eller indirekt genom friskare personal. Många nyckeltal visar tyvärr att utsläppsminskningarna går alldeles för sakta i transportsektorn, jämfört med andra områden, så tiden är mogen att ta ett helhetsgrepp om man inte har gjort det tidigare.

Vem är guiden framtagen för?

  • Guiden är framtagen för företag – särskilt små- och medelstora företag – och baseras på erfarenheter från andra välkända småländska företag såsom IKEA och Husqvarna. Jag har full förståelse för att dessa företag är stora och har muskler – men jag hoppas att man ser dessa som förebilder och tar inspiration därifrån. På hållbarhetsresan är vi inte konkurrenter utan många små insatser blir till glädje för många.

Hur har arbetet sett ut med att ta fram den här guiden?

  • Företagen som deltagit i projektet (de flesta med en direkt koppling till Klimatrådet, länets plattform för klimatsamverkan) har fått coachning av konsulter på Trivector (upphandlade i projeket) för att genomföra vissa åtgärder inom tjänsteresor, arbetspendling, besöksresor och gods. Syftet har varit att kunna genomföra förändring på det enskilda företaget – men kanske främst att dela med sig av dessa erfarenheter så att det kan spridas till fler. Arbetet med att ta fram guiden har varit rätt internt, jag har nästan kallat det ”navelskådning”, men syftet har hela tiden varit att tillgängliggöra så mycket resultat som möjligt så att fler företag kan vässa sitt hållbarhetsarbete – oavsett om man är proffs eller nybörjare. Utgångspunkten har också varit att aldrig komma med pekpinnar utan kreativa lösningar.

I guiden beskriver ni hållbarhetsarbete som ett systematiskt arbetssätt, varför tror du att det är viktigt att jobba systematiskt i hållbarhetsfrågor?/Vad tror du är vinsten i att jobba just systematiskt i hållbarhetsfrågor som denna?

  • Det är viktigt för att det finns många känslor kopplat till transportsektorn. Känslor, myter och en del frustration. Många får en bild av att det enbart handlar om förbjuda bilar eller ta ut höga avgifter för parkering, det stämmer inte. Många åtgärder inom godstransporter (rutt-optimering, smarta paketlösningar och eco-driving) sparar mycket pengar direkt för ett företag och man ser resultatet ”på banken”. Åtgärder för att öka cyklandet bidrar också till stora hälsofördelar för den enskilde individen och för folkhälsan – något som det också går att sätta kronor och ören på, men det beskrivs sällan i dessa termer. Med ett systematiskt arbetssätt kommer man se vilka stora områden som är viktiga att arbeta med och genomföra insatser inom. Det handlar inte om ett enskilt transportslag – eller ett enskilt drivmedel – det finns många vägar till minskade utsläpp, friskare personal och sparade pengar. Tar man sig an tjänsteresor, arbetspendling, besöksresor och gods – med de medel man kan – så har man kommit en bra bit på vägen att minska sina utsläpp.

När man pratar om hållbara transporter tänker säkert många på transport av gods, guiden tar upp både det och hållbart resande och möten m.m. Tror du att vi kommer se ett långvarigt resultat av omställningen under Covid-19 till mindre resande och mer digitala möten även efter?

  • Absolut! I ärlighetens namn ska jag vara öppen med att frågan om digitala möten – eller kanske digitalisering i stort – var något som beskrevs som tabu av flera personer jag pratat med så sent som december 2019. Sedan kom pandemin och vände upp och ner på tillvaron, ekonomin, våra hushåll och hela världen. Nu arbetar många hemifrån och det digitala arbetssättet har blivit norm för de personer som har den möjligheten. Digitala, resfria möten är en mycket kostnadseffektiv åtgärd och – om det görs rätt – kan ersätta många fysiska möten.  Det kommer behövas tydligare motivering i framtiden för varför en långresa ska genomföras om resultatet bedöms bli detsamma av ett digitalt möte.

Vad är Länsstyrelsen roll i att skapa ett mer hållbart län? Och var passar din roll som klimat- och energiutvecklare in i den?

  • Länsstyrelsens roll är att samordna det regionala arbetet för att nå våra klimat- och energimål. Ensam är aldrig stark och det görs nästan uteslutande tillsammans med Region Jönköpings län, länets kommuner, många företag, organisationer och civilsamhälle. Jag brukar beskriva mina arbetsuppgifter som att jag varken har ”piska eller morot” som verktyg– utan det handlar hela tiden om att vara hejarklack till de organisationer som gör bra saker – och visa detta till de organisationer som behöver en push framåt. Nu har vi dock en tacksam ”morot” i form av guiden som vi hoppas kan inspirera fler företag att ta sig an transportfrågan – i det lilla och i det stora!

Läs mer om Klimatrådets arbete för hållbara transporter och ta del av guiden, handlingsplaner och checklistor (finns på både engelska och svenska) HÄR

 

image.png

Hej Emma Ingelow och Cecilia Hjort Athler, näringslivsutvecklare på NUVAB i Vetlanda. För dem som inte känner till er, vad gör NUVAB?

  • NUVAB, Näringslivsutveckling i Vetlanda AB – Näringslivsbolaget med fokus på utveckling! Med fokus på att stärka, stödja och utveckla det lokala näringslivet leder vi projekt, kompetensutvecklar, affärsutvecklar, sammanför kompetens  enom nätverk m.m.
  • Nuvab är ett medlemsägt näringslivsbolag som har uppdraget att vara Vetlanda kommuns resurs ut mot näringslivet. Genom att vi agerar lyhört och har mångårig erfarenhet möjliggör vi för verksamheter att växa lokalt och regionalt samtidigt som vi är med i att utveckla samverkan mellan skola och näringsliv. Nuvab är med och gör så att Vetlanda kommun är attraktivt att leva, bo och verka i.

Vad var det som fick er att anmäla er till hållbarhetsutbildningen?

  • Vi har under en längre tid jobbat med hållbarhet i en liten skala. Genom möjligheten som erbjöds från Regionen Jönköpings Län att kompetensutveckla oss inom hållbar utveckling blev det den kraftinjektionen vi behövde för att ska den hållbarhets plan vi länge har haft som mål. Nu är dan klar och nu har vi en plan att arbeta efter!

Fanns det något område ni tyckte var extra intressant att få lära er mer om?

  • Vi tycker att alla områden är intressanta och viktiga, men ska vi välja ut ett specifikt område är Hållbara affärer det ämne vill och kan stötta och jobba professionellt i.

Hur har ni tagit med er lärdomarna och insikterna från utbildningen in i era jobb som näringslivsutvecklare?

  • Vår hållbarhetsplan är antagen och godkänd av bolagets styrelse, och ska genomsyra allt vårt arbete på kort och långsikt. Alla i organisationen är delaktiga i planen och har olika ansvarsområden för genomförande.

Tycker ni att fler företagsfrämjande aktörer borde gå en sådan hållbarhetsutbildning?

  • Det här var en fantastisk utbildning som var nödvändig för att få en djup förståelse på många plan inom hållbarhet, och för att vi med insikt skulle kunna skapa en hållbarhetsplan som gick att integrera i vårt bolag. Vi önskar att alla i näringslivet fick möjlighet att gå en likande utbildning!

Hur kan man göra om man vill komma i kontakt med er på NUVAB och starta sin egen hållbarhetsresa?

  • Vi finns här för våra medlemmar och för det lokala näringslivet, och har man frågor om hållbarhet och hur man tar arbetet vidare så stöttar vi med vår kunskap och med vårt breda kontaktnät.

Läs mer om NUVAB och hur du kommer i kontakt med Emma och Cecilia HÄR

Nyhetsbrev december 2020

 

Hej Annie Hall,Head of System Test & Support, Kapsch TrafficCom AG. För de som inte känner till, vad gör Kapsch?

  • Kapsch jobbar med vägtullar i hela världen. Vår första kundbas finns i Australien, men vi jobbar även mot Chile och Norden på daglig basis.

Hur kom ni på idén att ge vidare datorerna som ni inte använde?

  • Vi insåg att våra produkter som hade tjänat sitt syfte hos oss kunde komma till användning och vara av värde för en annan organisation. Att sociala företag kan ta tillvara på restprodukter från företag för att verka för ett inkluderande samhälle och hjälpa fler att ta del av samhällets tjänster, även digitala sådana är win-win för alla intressenter.

... ett exempel på social cirkulär ekonomi

  • Det handlar egentligen inte om att bara skänka bort saker, det handlar om resurser som har gjort sitt i vår affärsmodel, men som fortfarande kan ha värde i de sociala företagens affärsmodeller , och som i slutändan bidrar positivt till samhället.
  • Det är ju ett tydligt exempel på social cirkulär ekonomi.

Om andra företag vill bidra på likknande sätt, hur går man tillväga?

  • Gör som jag gjorde! Ta kontakt med representanter för civilsamhället och fråga vad de behöver. Det var inte helt självklart för oss vad vi kunde bestå med. En första kontakt är alltid jättebra.

 

Hej Ebba Kärrholmen, projektledare Circular Centre internetcafé. Vem är du?

  • Jag studerar sista året på Internationellt arbete inriktning globala studier och gör just nu min praktik på Circular Centre, där jag bland annat projektleder uppstarten av ett internetcafé.  

Varför behovet av ett internetcafé?

  • Vårt samhälle digitaliseras i en väldigt snabb takt, vilket innebär att kravet på digital kompetens ökar i både skola, arbete och vardagsliv. Detta leder till att vissa grupper i vårt samhälle riskerar att hamna i digitalt utanförskap på grund av aspekter såsom begränsad tillgång till internet eller bristande kunskap om hur en använder sig av digitala verktyg. Vi ser därför att behov av ett internetcafé, där tillgång, kunskap och hjälp kan erbjudas till alla, men specifikt till människor som riskerar att hamna digitalt utanför. Alla människor ska kunna delta i samhället oavsett om det är digitalt eller inte. 

Hur kommer det att gå till?

  • Just nu är vi uppstartsprocessen med att till exempel utbilda studiecirkelledare. Men när internetcaféet är igång är tanken att det ska startas en studiecirkel genom Studieförbundet Bilda där det ska erbjudas  tre tillfällen i veckan där en kan komma och få hjälp och lära sig mer om digitala vardagstjänster. Internetcaféet kommer vara igång samma tider som Circular Centre är öppet, men det är vid dessa specifika studiecirkeltillfällen en studiecirkelledare kommer garanterat vara på plats.

 

Hej Dan Ahnberg, verksamhetsutvecklare samhälle, Studieförbundet Bilda Sydöst.Varför behovet av ett internetcafé?

  • Jag tänker att det är lite som tillbaka till framtiden. När jag besökte internetcafé i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet så var det så mycket mer än bara att kunna skicka iväg ett mail. Då fanns det drivande personer på internetcaféet som kunde hjälpa till om man fastnat. Det var också en social mötesplats där det digitala blandades med det fysiska. Jag tror att ett internetcafé just har en sådan folkbildande plats i samhället, där personer möts men samtidigt kan få hjälp för att ytterligare kunna bli mer digitala i ett allt mer digitaliserat samhälle. 

Hur kommer det att gå till?

  • Vi har tagit fram ett studiecirkelmaterial tillsammans med Regional utveckling, Individuell människohjälp och Framtidscentrum Gislaved som vi tror är ett material som fyller ett tomrum. Men vi tror också att det krävs lite mer än att bara erbjuda ett digitalt material. Ofrivillig ensamheten i Sverige breder tyvärr ut sig och om vi kan se detta material som ett verktyg som öppnar upp och förhoppningsvis tar personen ett steg närmare den digitala inkluderingen i samhället, under trygga premisser, så kanske vi till och med varit med och brutit den ofrivilliga ensamheten för personen som kommer till internetcaféet.  

Vad kommer det att kosta?

  • Det är gratis, men man måste komma vid minst 3 tillfällen och det måste vara minst 3 personer/tillfälle. Lärandet kommer att ske i studiecirkelform.

Vem får komma?

  • Dessa vardagstjänster är till för alla, alla skall ha lika möjligheter att göra sin röst hörd i samhället. Det är en demokratifråga och framtiden kommer att utvisa huruvida Sverige lyckats bjuda in sina medborgare in i de digitala samhällsstrukturerna och därigenom skapat ett alltmer inkluderande samhälle.