Hur går det?

Arbetspendling grundas på arbetstagarens arbetsställe och bostadsadress utifrån Skatteverkets uppgifter i senaste deklarationen. Många arbetspendlar naturligt över länsgräns i de kommuner som ligger i anslutning till dessa. Vid mer långväga arbetspendling är veckopendling troligare. De största volymerna in- och utpendling sker till och från Västa Götalands län.

En indikator på efterfrågan på arbetskraft är inflödet av nya platser till Arbetsförmedlingen. Beakta dock att Arbetsförmedlingen endast har cirka en tredjedel av marknaden. Resten av rekryteringarna går genom bemanningsföretag och egna kontakter.

Företagsjouren är en stödfunktion som Region Jönköpings län erbjuder. Företagsjouren hjälper företag i Jönköpings län att överleva en krissituation genom olika insatser. Insatserna har varit lyckade över tid och många arbetstillfällen har räddats varje år.

Den 31 december 2017 hade Jönköpings län 357 237  invånare – en ökning med  4 502 personer jämfört med 2016. Befolkningen ökade  i länets samtliga kommuner. Förändringen beror till stor del på en stor nettoinflyttning från utlandet (+4 396) samtidigt som länet hade ett negativt flyttnetto (-613) mot övriga landet. Totalt har vi också ett födelseöverskott på 586 personer. Sedan 2012 har länets befolkning ökat med 18 121 personer. Andelen kvinnor är något lägre och andelen män något högre i Jönköpings län jämfört med riket.

Av länets befolkning hade 21,1 procent utländsk bakgrund år 2016. Genomsnittet för riket var 23,2 procent. Spridningen i länet är relativt stor. Habo hade lägst andel invånare med utländsk bakgrund (8,6 procent) och Gnosjö högst andel (31,8 procent). Statistik för 2017 kommer i juni 2018.

Befolkningsforandring_2017.pdf

Nedan redovisas fördelningen mellan olika hustyper av de bostäder som tillkom i länet under 2015 jämfört med 2014. Fördelat på upplåtelseform är andelen tillkommande hyresrätter betydligt större jämfört med riksgenomsnittet. Andelen hyresrätter var 62 % jämfört med 31 % i riket. 

Statistiken baseras på köpeskilling. Värdet anges som procentuell förändring de senaste 12 månaderna.

Prisutvecklingen i Jönköpings län har varit bättre än riket senaste 12 månaderna. För villor har prisuppgången varit 7,8 % medan priset på bostadsrätter blev oförändrat under 2017 efter en kraftig utveckling 2016. 

Deltagande i allmänna val är en demokratisk rättighet. Rösträtten utnyttjas olika i länets kommuner. Valdeltagande i kommunfullmäktigevalen har ökat både för kvinnor och män i de fyra senaste valen, för kommuner i Jönköpings län.

I Jönköpings län har drygt 58 000 personer deltagit i en studiecirkel under 2015. Det är färre än tidigare år.  

Användningen av föräldraförsäkringen kan kopplas till det jämställdhetspolitiska målet: obetalt hem- och omsorgsarbete. Skillnaden i uttag av föräldrapenning är stor mellan kvinnor och män. Ett liknande mönster finns i uttaget av TFP, tillfällig vård av barn, där kvinnor i länet har ett uttag av 61% och män tar ut 39% av dagarna. 

Inflyttning till Jönköpings län bidrar till en positiv befolkningsutveckling och tillväxt. Samtidigt flyttar också människor från vårt län. Linjediagrammet redovisar nettoflyttning per kön och ålder under 2017.

Inflyttning till Jönköpings län bidrar till en positiv befolkningsutveckling och tillväxt. Samtidigt flyttar också människor från vårt län. Linjediagrammet redovisar flyttning för alla åldrar under 2017. Vid årsskiftet återstår ett netto fördelat på alla åldrar. 

Många flyktingar sökte asyl i Sverige 2015 och 2016. I väntan på prövning om uppehållstillstånd och kommunplacering är asylsökande registrerade som boende i Migrationsverkets mottagningssystem. Under 2017 har antalet minskat med drygt 1 300 personer. De har under året fått uppehållstillstånd och påbörjat etableringsinsatser i någon av länets kommuner, eller flyttat till andra delar av Sverige.

Definitioner:

• Anläggningsboende (ABO) är boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i hyreshus.
• Eget boende (EBO) avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande.
• Kategorin "övrigt boende" består till främst av ensamkommande barn i kommunalt boende/familjehem/preplacerade barn (barn som bor hos t ex släkting).

Den förväntade medellivslängden är något högre i Jönköpings län än i riket för både kvinnor och män. Högst förväntad medellivslängd har kvinnor i Mullsjö kommun (85,5 år) och lägst medellivslängd har män i Sävsjö kommun (79,7 år). Förväntad medellivslängd har ökat bland både män och kvinnor i länet de senaste tio åren. Bland kvinnorna har den ökat från 83,7 år för perioden 2007-2011 till 84,4 år 2012-2016. Motsvarande siffror för män än från 79,8 år till 80,7 år.  

Ohälsotalet är mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Ohälsotalet är något högre i Jönköpings län jämfört med riket, både för kvinnor och män. Ohälsotalet har ökat de senaste åren, både i länet och riket.  Ohälsotalet varierar också kraftigt mellan kommunerna i länet. Ohälsotalet är lägst för männen i Habo och högst för kvinnorna i Mullsjö.

Studier har visat samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklighet. Uppgifterna om sitt allmänna självskattade hälsotillstånd är hämtad från Nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten tar fram samt Folkhälsoenkät Ung. 

Psykisk hälsa handlar om hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Begreppet psykisk ohälsa används ofta för att beskriva det motsatta, det vill säga ett lägre upplevt välbefinnande ofta kopplat till olika psykiska eller fysiska symptom.

Psykisk ohälsa kan i förlängningen leda till både psykiska och fysiska tillstånd av mer allvarlig art, varför det är viktigt att uppmärksamma symptom på ett tidigare stadium. Flickor i Jönköpings län rapporterar psykosomatiska besvär i betydligt större utsträckning än pojkar. Femtiotre procent av flickorna i skolår 9 anger att de har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan jämfört med 24 procent av pojkarna i länet. Variationen är stor mellan kommunerna.

De psykosomatiska besvär man har angett har varit huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig nere, varit irriterad, känt sig nervös, svårt att somna och att man känt mig stressad. Besvären har förekommit mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna.

Folkhälsoenkät ung är en länsgemensam undersökning av ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor som ger en överblick av folkhälsan bland länets ungdomar samt generar möjlighet att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet. Hur ungdomarna i Jönköpings län mår idag har betydelse för hur de mår i framtiden och även för hur befolkningen i länet mår.

Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2017 (med bilagor)

Utvalda diagram Folkhälsoenkät Ung 2017

Folkhälsoenkät Ung från tidigare år

Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2015 (med bilagor)

Kortrapport 2015 Hälsoskillnader mellan ungdomar som går gymnasiet och de som inte går gymnasiet

Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2013 (med bilagor)

Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2011

Förtroendet för hälso- och sjukvården varierar över riket och i Jönköpings län är det fler som rapporterar stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården än i riket som helhet. Andelen har varit relativt oförändrad de senaste åren.

Indikatorn undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter  får ett optimalt omhändertagande i den öppna vården, så kan man generellt sett påverka vissa inläggningar på sjukhus. Det kan handla om både förebyggande arbete, primärvård och annan öppen vård. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår  är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling given inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus.

Medelvärdet inkomst av tjänst påverkas av hur stor andel av befolkningen 20-64 år som är sysselsatt, tjänstgöringsgrad och lönenivå. Ju högre medelvärde, desto bättre köpkraft och framtida pension. 

Sammanräknad förvärvsinkomst består både av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomsten är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare.

Antalet resor är ett strategiskt mål för kollektivtrafiken. Det avgörs av den attraktivitet och kvalitet som trafiken erbjuder, den tilltro och pålitlighet som resenärerna och allmänheten upplever att verksamheten lever upp till samt trafikens förmåga att medverka till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle ur miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Region Jönköpings läns målsättning är att resandet ska öka med 60 procent till 2015 jämfört med 2011 till sammanlagt 25 miljoner resor. De senaste åren har vi sett en kraftig ökning i antalet resor med kollektivtrafik och 2017 uppgick de till 22,4 miljoner (samma som 2016).  Region Jönköpings län har en hög ambition och satsar årligen medel vilka möjliggjort en utveckling av kollektivtrafiken. Trafiken körs med en allt högre andel förnyelsebart bränsle eftersom dieseldrivna bussar byts ut mot fordon som körs på RME samt att tågtrafiken i högre grad bedrivs med eldrivna motorvagnar.

En växande kundnöjdhet är av central betydelse för att öka resandet. Det handlar om att vårda resenärerna/kunderna och är avgörande för framtida resandeutveckling. Resenärernas och allmänhetens uppfattning om punktlighet, pålitlighet, trygghet, kvalitet och attraktivitet måste öka för att kunna realisera angivet resandemål. * 2017 gjordes enkäten om och besvaras nu via webben istället för via telefon. Det tillsammans med delvis omgjorda frågor har påverkat resultatet och jämförelsen mot tidigare år och mål. Därför redovisas inga resultat.

Jönköpings läns kommuner har en genomsnittlig kulturkostnad per invånare som är något lägre än riksgenomsnittet. Dock finns stora variationer mellan länets kommuner.

Den kommun i länet som lägger minst resurser på kultur har en kostnad som motsvarar knappt 75 procent av riksgenomsnittet,medan den kommun i länet som lägger mest resurser på kultur har en kostnad som motsvarar nästan 130 procent av riksgenomsnittet (beräkningsgrund 2015).

Diagrammet visar respektive kommuns kulturkostnader per invånare under en femårsperiod. Som jämförelse visas genomsnittet för länets kommuner och genomsnittet för rikets kommuner i egna staplar.

Kommunernas kulturkostnader hämtas från heter Samhällets kostnader för kultur och publiceras vartannat år. Rapporten med utfallet för 2016-2017 publiceras av MYKA 2018-11-20.

Museistatistiken redovisar besöksantal på museum i länet som har fler än 10 000 besökare per år. Husqvarna fabriksmuseum, Levanders lanthandelsmuseum och Åminne bruksmuseum har redovisat besökssiffror först från och med 2013.  Jönköpings läns museum, Levanders lanthandelsmuseum, Tändsticksmuseet och Vetlanda museum har delvis fri entré. Övriga tar ut entréavgift.

Den huvudsakliga besöksräkningsmetoden varierar mellan de olika museerna. Grenna museum, Jönköpings läns museum och Vetlanda museum använder sig av fotoceller eller annan automatisk räknare. Eksjö museum, Husqvarna fabriksmuseum och Tändsticksmuseet registrerar antalet besök manuellt, till exempel vid kassan. Levanders lanthandelsmuseum och Åminne bruksmuseum har gjort en uppskattning av antalet besök. 

Den regionala biblioteksplanen för Jönköpings län 2015-2017 anger ny teknik och digital delaktighet som ett prioriterat område. Bibliotekens uppdrag är att  bidra till den regionala digitala utvecklingen och skapa förutsättningar för invånarna att bli digitalt delaktiga. 

Diagrammet visar utfall för folkbiblioteken i Jönköpings län 2013-2017, skolbibliotek och sjukhusbibliotek finns inte med i statistiken. De digitala besöken är baserade på besök på de externa webbsidornas startsidor, något som skapar en viss osäkerhet i mätningen då alltfler webbplatser har  fler ingångar till informationen än enbart startsidan.

Utveckling av jordbruket är en förutsättning för entreprenörskap och en levande landsbygd.

Avgörande för möjligheterna till ekonomisk tillväxt på landsbygden är att miljön är attraktiv. Viktigt för att skapa en attraktiv miljö är att landskapet är varierat, och för detta förutsätts i många avseenden ett aktivt jordbruk. Det varierade odlingslandskapet är därför sannolikt jordbrukets starkaste bidrag till en levande landsbygd och en attraktiv livsmiljö eftersom betande djur håller markerna öppna. Naturmiljöer och tillgänglighet till naturområden är betydande faktorer som påverkar var människor bosätter sig och var människor startar och driver företag.

Att det bedrivs jordbruksverksamhet på landsbygden har därför stor betydelse för en levande landsbygd. De natur- och kulturmiljöer som återfinns i det varierade jordbrukslandskapet skapar därigenom förutsättningar för entreprenörskap som indirekt är beroende av att jordbrukslandskapet bevaras.

Det varierade jordbrukslandskapet som en aktiv jordbruksproduktion för med sig kan stimulera besöksnäringen med efterfrågan på turism, hotell och fritidsboende, eller småskalig livsmedelsproduktion som gårdsmejerier, lokala restauranger och liknande. Det finns ett ökat intresse för produkter med identitet och ursprung, en konsumenttrend som kännetecknas av äkthet som helst upplevs i en naturnära miljö.

De arbetstillfällen som skapas på landsbygden behöver inte nödvändigtvis vara i jordbruksföretagen utan istället i de sidonäringar kopplade till bland annat turism och livsmedelsförädling som påverkas av att landskapet hålls varierat och öppet. Besöksnäringen befinner sig i stark expansionsfas och landsbygdsturismen visar på stor potential till ökad sysselsättning.

Antalet gårdar med produktion minskar, vilket gäller alla kommuner förutom Mullsjö. Att flera jordbruksföretag lagts ner innebär också att betestrycket minskar och vi får färre öppna marker.

Grundläggande betaltjänster innebär möjligheten att ta ut kontanter, betala räkningar, få tag i växelkassa samt att bli av med dagskassa.

Den digitala utvecklingen går fort och glappet ökar mellan de som inte har möjlighet, vill eller kan vara digitala och de som använder digitala lösningar. Sverige, Finland och Norge är världsledande när det gäller elektroniska betalningar. För föreningar och företag på landsbygden finns ofta teknik att tillgå – men utrustning kan vara kostsam i förhållande till omsättning, uppkoppling finns inte alltid och man får åka långa sträckor för att sätta in kontanter. Företag och föreningar behöver få tag i växelkassa samt bli av med dagskassa.

Tillgången till bredband och mobiltelefoni utgör inte alltid förutsättningen för att grundläggande service, exempelvis betaltjänster ska kunna fungera. Det finns många personer, bland annat äldre och personer med funktionsnedsättning som bor i städer med hög tillgång till bredband och mobiltelefoni men som trots detta inte kan sköta sina betaltjänster. Utrustning är inte standardiserad och blinda får svårt att betala, äldre personer kan ha svårt att ta till sig ny teknik och har inte anhöriga som kan hjälpa. Föreningar tycker att det är för dyrt att skaffa ny teknik då det äter upp hela marginalen och lägger hellre ner sina aktiviteter. Företag på landsbygden med säsongsbetonad verksamhet får av tradition ofta kunder/turister som vill betala med kontanter och har svårt att neka kontanter för att omsättningen är låg.

När svensk kassaservice avvecklades utgick man från att marknaden skulle täcka det behov som finns. Bankkontor och/eller bankkontorens kontanthantering läggs dock ned i snabb takt, särskilt på landsbygden, vilket påverkar många.

Det är en något lägre andel av den vuxna befolkningen i Jönköpings län som har ett riskbruk av alkohol jämfört med riket. Det gäller för både män och kvinnor. Andelen har inte förändrats det senaste decenniet.

När det gäller alkoholkonsumtion bland ungdomar är det mindre vanligt att ungdomar i skolår 9 dricker alkohol i Jönköpings län jämfört med riket. Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar. Både alkoholkonsumtion i stort och intensivkonsumtion av alkohol har minskat bland ungdomar både i Jönköpings län och i riket de senaste åren. 

Intensivkonsument definieras som att man dricker minst en halv flaska sprit (18 cl) - eller en hel flaska vin - eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk - eller 4 burkar starköl - eller 6 burkar öl, klass II, vid ett och samma tillfälle några gånger per år eller oftare.

Tobaksrökning ökar risken för ett flertal sjukdomar och är en av de främsta förebyggbara riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Rökning har minskat i Sverige och Jönköpings län de senaste decennierna.

Cirka tio procent av den vuxna befolkningen röker dagligen, både i Jönköpings län och i riket samt för både kvinnor och män. 

Rökning bland ungdomar

Rökning bland ungdomar något lägre i Jönköpings län än i riket, både bland flickor och pojkar. Rökning bland ungdomar i skolår 9 har minskat sedan 2009 och år 2015 var det knappt 10 procent som rökte i länet.

Rökning under graviditeten

Rökning under graviditet ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, moderkaksavlossning och plötslig spädbarnsdöd. Rökning under graviditet har minskat betydligt de senaste decennierna, men minskningen har avstannat de senaste åren. Under 2000-talet har i genomsnitt en något större andel av de gravida i Jönköpings län rökt vid inskrivning på mödravårdscentralen, jämfört med riket.

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Etappmålet till år 2020 innebär att de svenska utsläppen från den icke handlande sektorn ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990.

Jönköpings län har sedan år 2007 jobbat aktivt med energifrågor och har som mål att till 2020 sänka utsläppen av växthusgaser med 30 procent från 1990. Utsläppen i länet har minskat med 20 procent under perioden 1990 – 2014.

Klimatpåverkande utsläpp i Sverige, uttryckt i tusen ton koldioxidekvivalenter (1000 ton CO2e/år). Koldioxid (CO2) metan (CH4), dikväveoxid (=lustgas, N2O) och sex fluorerade gaser är medräknade i utsläppsmängden. Koldioxidekvivalenten är olika för olika gaser beroende på effekten av klimatpåverkan.

Fördjupad information om olika samhällssektorers växthusgasutsläpp, definitioner och data för nationella utsläpp av växthusgaser finns på Miljömålsportalen

Utsläpp av kväveoxider bidrar till flera miljöproblem bland annat övergödning. Utsläppen påverkar också människors hälsa, dels genom höga halter i tätortsluften, dels genom att marknära ozon har allvarliga hälsoeffekter. Merparten av utsläppen av kväveoxider kommer från transporter, främst tunga fordon som står för nästan hälften av länets totala utsläpp, men också personbilar står för en betydande del av utsläppen.

Även energiproduktion vid förbränningsanläggningar innebär utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län har mer än halverats sedan år 1990. Minskningen beror på skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon. De senaste åren har utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län fortsatt att minska, men i långsammare takt, och uppgick år 2013 till 4 500 ton.

Övergödning av vatten är ett av flera miljöproblem i vatten i Jönköpings län. Utsläpp av fosfor och kväve påverkar växt- och djurlivet i våra sjöar och vattendrag negativt. Dessa näringsämnen hamnar i miljön vi utsläpp från avloppsreningsverk, industri och jordbruksmark. Även avrinning från hårdgjorda ytor (dagvatten) bidrar till övergödningen.

Varje år tas mellan 1800 och 2000 vattenprover som analyseras på totalfosfor. Indikatorn visar andelen av analyserade vattenprover i länet där halterna överstiger 50 mikrogram per liter. Indikatorn återspeglar de åtgärder som genomförts för att minska påverkan av övergödande ämnen.

I Jönköpings län har andelen prover med höga fosforhalter minskat från cirka 10 procent 1998 till cirka 6 procent 2014. 

Övergödning av vatten är ett av flera miljöproblem i vatten i Jönköpings län. Utsläpp av fosfor och kväve påverkar växt- och djurlivet i våra sjöar och vattendrag negativt. Dessa näringsämnen hamnar i miljön vi utsläpp från avloppsreningsverk, industri och jordbruksmark. Även avrinning från hårdgjorda ytor (dagvatten) bidrar till övergödningen.

Indikatorn visar andelen av analyserade vattenprover i länet där halterna överstiger 1250 mikrogram totalkväve per liter. 1250 mikrogram är den nivå som är gränsen mellan höga och mycket höga halter, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varje år tas mellan 1800 och 2000 vattenprover som analyseras på totalkväve.

Indikatorn återspeglar de åtgärder som genomförts för att minska påverkan av övergödande ämnen.

I Jönköpings län har andelen prover med höga kvävehalter minskat från cirka 20 procent 1995 till cirka 12 procent 2014. 

Nyföretagande är en förutsättning för tillväxt och en diversifierad arbetsmarknad. Det är också en möjlighet till självförsörjning och självförverkligande istället för bidrag från samhällets sociala skyddsnät eller annat förvärvsarbete. Jönköpings län ligger traditionellt lågt i nyföretagande eftersom det under lång tid funnits gott om arbete för de med tillräcklig kompetens. 

Lokalt företagsklimat är en undersökning som årligen utförs av Svenskt Näringsliv och mäter företagsklimatet i Sveriges kommuner. Rankingen bygger på 18 faktorer som viktas olika. Tyngst väger företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Detta står för en tredjedel av rankingen.

Rankingen utgår från en årlig enkätundersökning där olika faktorer viktas till ett resultat, det vill säga en ranking av Sveriges 290 kommuner. Syftet är att lyfta fram var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Den senaste rankingen bygger på enkätsvar från 31 000 företagare och 7 000 kommunpolitiker som genomförs av Demoskop på Svenskt Näringslivs uppdrag. Observera att det endast är en "temperaturmätare" där företagens omdöme väger tungt.

Hela Sveriges företagsklimat, Svenskt Näringslivs webbplats Företagsklimat

Jönköpings län har en stor andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Diagrammen visar antal och andel förvärvsarbetande dagbefolkning 2016 fördelat på olika näringsgrenar enligt SNI 2007. 

Enskilt största näringsgrenen i Jönköpings län, när det gäller antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen, är tillverkningsindustrin med nära 39 800 individer (22,4 %). En uppskattning är att ytterligare cirka en tredjedel av antalet förvärvsarbetande inom företagstjänster också är kopplade till länets tillverkningsindustri.

Sammantaget arbetar också många individer inom offentlig verksamhet. Lägst andel sysselsatta återfinns inom finans- och försäkringsverksamhet.

Varje barn har rätt till social trygghet och till en levnadsstandard som krävs för att kunna utvecklas. Nedan beskrivs den relativa och den absoluta andelen barn i ekonomiskt utsatthet.

Indikatorn visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomst. Indikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. 

Det finns ett starkt samband mellan avhysning (vräkning) och hemlöshet. Personer som blir avhysta har ofta mycket svårt att åter komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet genomförda avhysningar har minskat sett ur ett femårsperspektiv. Detta kan bero på allt ifrån kommunernas och fastighetsägares förebyggande arbete till de enskilda individernas ekonomiska förutsättningar.

En hög sysselsättningsnivå indikerar en bra arbetsmarknad, fler självförsörjande, det vill säga löneinkomster, god köpkraft och folkhälsa. Motsatsen syns i högre arbetslöshet, utanförskap och större samhällskostnader.

Utbildningsnivån i Jönköpings län är relativt låg i jämförelse med riket. En lägre andel av arbetskraften 20-64 år har eftergymnasial utbildning och en högre andel endast förgymnasial utbildning. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män, vilket även gäller för riket. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat de senaste åren. Det är ganska stora skillnader i utbildningsnivå mellan kommunerna i länet. 

Matchad förvärvsgrad beskriver hur stor andel av de personer som arbetar inom ett yrke som också har en godkänd utbildning/examen som krävs för yrkesrollen. I topp ligger i huvudsak legitimationsyrken.

Ungdomar väljer i olika omfattning att söka vidare till högre utbildning på högskolor och universitet inom 3 år från avslutad gymnasieexamen. Övergångsfrekvensen styrs av flera faktorer, dels om de har högskolebehörighet från gymnasiet, hur arbetsmarknaden ser ut och hur svårt det är att komma in på högre utbildning. 

Det är en stor skillnad mellan könen och i allmänhet är det fler kvinnor än män som studerar vidare.