En indikator på efterfrågan på arbetskraft är infödet av nya platser till Arbetsförmedlingen. Beakta dock att Arbetsförmedlingen endast har cirka en tredjedel av marknaden. Resten av rekryteringarna går genom bemanningsföretag och egna kontakter.

Företagsjouren är en stödfunktion som Region Jönköpings län erbjuder. Företagsjouren hjälper företag i Jönköpings län att överleva en krissituation genom olika insatser. Insatserna har varit lyckade över tid och många arbetstillfällen har räddats varje år.

Arbetspendling grundas på arbetstagarens arbetställe och bostadsadress utifrån Skatteverkets uppgifter i senaste deklarationen. Många arbetspendlar naturligt över länsgräns i de kommuner som ligger i anslutning till dessa. Vid mer långväga arbetspendling är veckopendling troligare. De största volymerna in- och utpendling sker till och från Västa Götalands län.

Källa: SCB. 

Arbetslöshet redovisas utifrån antalet inskrivna arbetssökande på länets arbetsförmedlingar. Statistiken består av individer som omedelbart kan ta ett arbete, det vill säga öppet arbetslösa och personer i konjunkturprogram. Fördjupad arbetslöshetsstatistik för helår finns under ämnesområdet Sysselsättning.

Den 31 december 2016 hade Jönköpings län 352 735  invånare – en ökning med  4 898 invånare jämfört med 2015. Förändringen beror till stor del på en stor inflyttning från utlandet och ett högt födelsenetto. Befolkningen ökade  i länets samtliga kommuner. Under de senaste fem åren har länets befolkning ökat med 13 619 personer. Andelen kvinnor är något lägre och andelen män något högre i Jönköpings län jämfört med riket.

Av länets befolkning hade 21,1 procent utländsk bakgrund år 2016. Genomsnittet för riket var 23,2 procent. Spridningen i länet är relativt stor. Habo hade lägst andel invånare med utländsk bakgrund (8,6 procent) och Gnosjö högst andel (31,8 procent).

Prisutvecklingen på bostadsrätter i Jönköpings län har varit stark. För villor ligger uppgången på riksmedelsnittet.

Priserna för bostadsrätter och villor baseras på köpeskilling de senaste 12 månaderna.

Nedan redovisas fördelningen mellan olika hustyper av de bostäder som tillkom i länet under 2015 jämfört med 2014. Fördelat på upplåtelseform är andelen tillkommande hyresrätter betydligt större jämfört med riksgenomsnittet. Andelen hyresrätter var 62 % jämfört med 31 % i riket. 

Deltagande i allmänna val är en demokratisk rättighet. Rösträtten utnyttjas olika i länets kommuner. 

I jönköpings län har drygt 58 000 personer deltagit i en studiecirkel under 2015. Det är färre än tidigare år.  

Användningen av föräldraförsäkringen kan kopplas till det jämställdhetspolitiska målet: obetalt hem- och omsorgsarbete. Skillnaden i uttag av föräldrapenning är stor mellan kvinnor och män. Ett liknande mönster finns i uttaget av TFP, tillfällig vård av barn, där kvinnor i länet har ett uttag av 61% och män tar ut 39% av dagarna. 

Vi ska eftersträva en så jämn representation som möjligt från olika samhällsgrupper bland förtroendevalda politiker. Kön, ålder och bakgrund bör spegla befolkningsunderlaget i kommunerna och på Region Jönköpings län. Mångfald skapar större möjlighet till inflytande och bidrar till korrekta beslut.

Andelen förtroendevalda av befolkningsgruppen är en indikator på möjlighet till inflytande. Statistiken speglar representationen av förtroendevalda i förhållande till andel av befolkningen. Underrepresentationen är störst i Vetlanda, Mullsjö och Aneby. Sävsjö och Jönköpings kommuner har bäst representation.

Inflyttning till Jönköpings län bidrar till en positiv befolkningsutveckling och tillväxt. Samtidigt flyttar också människor från vårt län. Linjediagrammet redovisar nettoflyttning per kön och ålder under 2016.

Källa: SCB. Tabellen visar sammanlagt inrikes flyttnetto per län de senaste 5 åren. Beakta att det förekommer stor variation inom länen, d.v.s. vissa kommuner kan ha utvecklats väldigt positivt medan glesbygdskommuner kan ha utvecklats negativt. 

Inflyttning till Jönköpings län bidrar till en positiv befolkningsutveckling och tillväxt. Samtidigt flyttar också människor från vårt län. Linjediagrammet redovisar flyttning för alla åldrar under 2016. Vid årsskiftet återstår ett netto fördelat på alla åldrar. 

Många flyktingar sökte asyl i Sverige 2015. I väntan på prövning om uppehållstillstånd och kommunplacering finns alla nyanlända registrerade som boende i Migrationsverkets mottagningssystem. Under 2016 har antalet minskat med cirka 2 100 personer. Dessa har fått uppehållstillstånd i någon av länets kommuner eller flyttat till andra delar av Sverige.

Definitioner:

• Anläggningsboende (ABO) är boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i hyreshus.
• Eget boende (EBO) avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande.
• Kategorin "övrigt boende" består till främst av ensamkommande barn i kommunalt boende/familjehem/preplacerade barn (barn som bor hos t ex släkting).

Miljoner kronor (mnkr). Källa: SCB. Tabellen visar hur mycket utgifter respektive sektor redovisar för egen FOU vartannat år i Jönköpings län. Totalt är det 1,4-1,5 miljarder som går till forskning och utveckling enligt SCB's statistik. 

Den förväntade medellivslängden är något högre i Jönköpings län än i riket för både kvinnor och män. Högst förväntad medellivslängd har kvinnor i Mullsjö kommun (85,2 år) och lägst medellivslängd har män i Gnosjö kommun (79,6 år). Förväntad medellivslängd har ökat bland både män och kvinnor i länet de senaste tio åren. Bland kvinnorna har den ökat från 83,4 år för perioden 2006-2010 till 84,2 år 2011-2015. Motsvarande siffror för män än från 79,5 år till 80,5 år.  

Ohälsotalet är mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Ohälsotalet är något högre i Jönköpings län jämfört med riket, både för kvinnor och män. Ohälsotalet har ökat de senaste åren, både i länet och riket.  Ohälsotalet varierar också kraftigt mellan kommunerna i länet. Ohälsotalet är lägst för männen i Habo och högst för kvinnorna i Mullsjö.

Studier har visat samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklighet. Uppgifterna om sitt allmänna självskattade hälsotillstånd är hämtad från Nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten tar fram. 

Psykisk hälsa handlar om hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Begreppet psykisk ohälsa används ofta för att beskriva det motsatta, det vill säga ett lägre upplevt välbefinnande ofta kopplat till olika psykiska eller fysiska symptom.

Psykisk ohälsa kan i förlängningen leda till både psykiska och fysiska tillstånd av mer allvarlig art, varför det är viktigt att uppmärksamma symptom på ett tidigare stadium. Flickor i Jönköpings län rapporterar psykosomatiska besvär i betydligt större utsträckning än pojkar. Femtioen procent av flickorna i skolår 9 anger att de har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan jämfört med 23 procent av pojkarna i länet. Variationen är stor mellan kommunerna.

De psykosomatiska besvär man har angett har varit huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig nere, varit irriterad, känt sig nervös, svårt att somna och att man känt mig stressad. Besvären har förekommit mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna.

Förtroendet för hälso- och sjukvården varierar över riket och i Jönköpings län är det fler som rapporterar ganska eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården än i riket som helhet. Andelen har varit relativt oförändrad de senaste åren.

Indikatorn undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter  får ett optimalt omhändertagande i den öppna vården, så kan man generellt sett påverka vissa inläggningar på sjukhus. Det kan handla om både förebyggande arbete, primärvård och annan öppen vård. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår  är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtyck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling given inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus. I Jönköpings län har antalet ökat de senaste åren och 2014 hade länet det näst högsta antalet undvikbara slutenvårdstillfällen av alla landsting och regioner.

Skade- och olyckstatistik för varje län registreras regelbundet. Diagrammen redovisar totalt antal döda och svårt skadade personer i polisrapporterade vägtrafikolyckor under perioden 2012-2016 i Jönköpings län, fördelat på åldersklass.

För gruppen svårt skadade dominerar åldersgruppen 18-34 år. Antalet dödsfall är mer jämt fördelat över alla åldergrupper. Notera att förare i mopedålder inte är drabbade i någon större omfattning.

Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomsten är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. 

Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män kan synliggöras på olika sätt. Antingen som en kvot på skillnaden mellan könen, eller som medeltal för inkomst av tjänst. Skillanden beror på lönenivå och antal arbetade timmar som ligger till grund för årsinkomsten.

Medelvärdet inkomst av tjänst påverkas av hur stor andel av befolkningen 20-64 år som är sysselsatt, tjänstgöringsgrad och lönenivå. Ju högre medelvärde, desto högre köpkraft. 

Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomsten är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare.

Antalet resor är ett strategiskt mål för kollektivtrafiken. Det avgörs av den attraktivitet och kvalitet som trafiken erbjuder, den tilltro och pålitlighet som resenärerna och allmänheten upplever att verksamheten lever upp till samt trafikens förmåga att medverka till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle ur miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Region Jönköpings läns målsättning är att resandet ska öka med 60 procent till 2015 jämfört med 2011 till sammanlagt 25 miljoner resor. De senaste åren har vi sett en kraftig ökning i antalet resor med kollektivtrafik och 2016 uppgick de till 22,4 miljoner.  Region Jönköpings län har en hög ambition och satsar årligen medel vilka möjliggjort en utveckling av kollektivtrafiken. Trafiken körs med en allt högre andel förnyelsebart bränsle eftersom dieseldrivna bussar byts ut mot fordon som körs på RME samt att tågtrafiken i högre grad bedrivs med eldrivna motorvagnar.

En växande kundnöjdhet är av central betydelse för att öka resandet. Det handlar om att vårda resenärerna/kunderna och är avgörande för framtida resandeutveckling. Resenärernas och allmänhetens uppfattning om punktlighet, pålitlighet, trygghet, kvalitet och attraktivitet måste öka för att kunna realisera målen för resandet.

Jönköpings läns kommuner har en genomsnittlig kulturkostnad per invånare som är något lägre än riksgenomsnittet. Dock finns stora variationer mellan länets kommuner.

Den kommun i länet som lägger minst resurser på kultur har en kostnad som motsvarar knappt 75 procent av riksgenomsnittet,medan den kommun i länet som lägger mest resurser på kultur har en kostnad som motsvarar nästan 130 procent av riksgenomsnittet (beräkningsgrund 2015).

Diagrammet visar respektive kommuns kulturkostnader per invånare under en femårsperiod. Som jämförelse visas genomsnittet för länets kommuner och genomsnittet för rikets kommuner i egna staplar.

Kulturmiljön utgör en resurs för regional och lokal utveckling och bidrar till att skapa en attraktiv livsmiljö. Kommunen spelar genom det kommunala planmonopolet en central roll i detta arbete. Förmågan att hantera kulturmiljöns värden är direkt kopplad till tillgången till antikvarisk kompetens i den egna organisationen. Frågan om antikvarisk kompetens kan lösas antingen genom att ha en kommunantikvarie eller genom en konsult. Erfarenheten har visat att egen antikvarisk kompetens ger bäst resultat.

Bland regionens kommuner har Värnamo och Gislaveds kommuner uppgett att de har egen kompetens och Nässjö kommun har tillgång till antikvarisk kompetens genom avtal.

Tillgången till antikvarisk kompetens i regionen bör öka för att kulturmiljövärdena ska kunna tillvaratas. 

Museistatistiken redovisar besöksantal på museum i länet som har fler än 10 000 besökare per år. Husqvarna fabriksmuseum, Levanders lanthandelsmuseum och Åminne bruksmuseum har redovisat besökssiffror först från och med 2013.  Jönköpings läns museum, Levanders lanthandelsmuseum, Tändsticksmuseet och Vetlanda museum har delvis fri entré. Övriga tar ut entréavgift.

Den huvudsakliga besöksräkningsmetoden varierar mellan de olika museerna. Grenna museum, Jönköpings läns museum och Vetlanda museum använder sig av fotoceller eller annan automatisk räknare. Eksjö museum, Husqvarna fabriksmuseum och Tändsticksmuseet registrerar antalet besök manuellt, till exempel vid kassan. Levanders lanthandelsmuseum och Åminne bruksmuseum har gjort en uppskattning av antalet besök. 

Kommunens kulturmiljöprogram ger förutsättningar för att ta tillvara och utveckla kulturmiljöns värden. Kommunens planeringsunderlag för kulturmiljöns värden är ett stöd i plan- och byggprocessen men fyller också en viktig kommunikativ funktion för att sprida kunskapen om det fysiska kulturarvets värde.

Kulturmiljöprogrammet bör dels omfatta basinformation om kulturhistoriska byggnadsvärden och värdefulla miljöer i kommunen och dels riktlinjer för hur kulturmiljövärden ska tas tillvara till exempel vid förändring.

Sju av länets kommuner har kulturmiljöprogram som gäller för hela eller delar av kommunen.

Utveckling av jordbruket är en förutsättning för entreprenörskap och en levande landsbygd.

Avgörande för möjligheterna till ekonomisk tillväxt på landsbygden är att miljön är attraktiv. Viktigt för att skapa en attraktiv miljö är att landskapet är varierat, och för detta förutsätts i många avseenden ett aktivt jordbruk. Det varierade odlingslandskapet är därför sannolikt jordbrukets starkaste bidrag till en levande landsbygd och en attraktiv livsmiljö eftersom betande djur håller markerna öppna. Naturmiljöer och tillgänglighet till naturområden är betydande faktorer som påverkar var människor bosatter sig och var människor startar och driver företag.

Att det bedrivs jordbruksverksamhet på landsbygden har därför stor betydelse för en levande landsbygd. De natur- och kulturmiljöer som återfinns i det varierade jordbrukslandskapet skapar därigenom förutsättningar för entreprenörskap som indirekt är beroende av att jordbrukslandskapet bevaras.

Det varierade jordbrukslandskapet som en aktiv jordbruksproduktion för med sig kan stimulera besöksnäringen med efterfrågan på turism, hotell och fritidsboende, eller småskalig livsmedelsproduktion som gårdsmejerier, lokala restauranger och liknande. Det finns ett ökat intresse för produkter med identitet och ursprung, en konsumenttrend som kännetecknas av äkthet som helst upplevs i en naturnära miljö.

De arbetstillfällen som skapas på landbygden behöver inte nödvändigvis vara i jordbruksföretagen utan istället i de sidonäringar kopplade till bland annat turism och livsmedelsförädling som påverkas av att landskapet hålls varierat och öppet. Besöksnäringen befinner sig i stark expansionsfas och landsbygdsturismen visar på stor potential till ökad sysselsättning.

Antalet gårdar med produktion minskar, vilket gäller alla kommuner förutom Mullsjö. Att flera jordbruksföretag lagts ner innebär också att betestrycket minskar och vi får färre öppna marker.

Grundläggande betaltjänster innebär möjligheten att ta ut kontanter, betala räkningar, få tag i växelkassa samt att bli av med dagskassa.

Den digitala utvecklingen går fort och glappet ökar mellan de som inte har möjlighet, vill eller kan vara digitala och de som använder digitala lösningar. Sverige, Finland och Norge är världsledande när det gäller elektroniska betalningar. För föreningar och företag på landsbygden finns ofta teknik att tillgå – men utrustning kan vara kostsam i förhållande till omsättning, uppkoppling finns inte alltid och man får åka långa sträckor för att sätta in kontanter. Företag och föreningar behöver få tag i växelkassa samt bli av med dagskassa.

Tillgången till bredband och mobiltelefoni utgör inte alltid förutsättningen för att grundläggande service, exempelvis betaltjänster ska kunna fungera. Det finns många personer, bland annat äldre och personer med funktionsnedsättning som bor i städer med hög tillgång till bredband och mobiltelefoni men som trots detta inte kan sköta sina betaltjänster. Utrustning är inte standardiserad och blinda får svårt att betala, äldre personer kan ha svårt att ta till sig ny teknik och har inte anhöriga som kan hjälpa. Föreningar tycker att det är för dyrt att skaffa ny teknik då det äter upp hela marginalen och lägger hellre ner sina aktiviteter. Företag på landsbygden med säsongsbetonad verksamhet får av tradition ofta kunder/turister som vill betala med kontanter och har svårt att neka kontanter för att omsättningen är låg.

När svensk kassaservice avvecklades utgick man från att marknaden skulle täcka det behov som finns. Bankkontor och/eller bankkontorens kontanthantering läggs dock ned i snabb takt, särskilt på landsbygden, vilket påverkar många.

Det är en något lägre andel av den vuxna befolkningen i Jönköpings län som har ett riskbruk av alkohol jämfört med riket. Det gäller för både män och kvinnor. Andelen har inte förändrats det senaste decenniet.

När det gäller alkoholkonsumtion bland ungdomar är det mindre vanligt att ungdomar i skolår 9 dricker alkohol i Jönköpings län jämfört med riket. Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar. Både alkoholkonsumtion i stort och intensivkonsumtion av alkohol har minskat bland ungdomar både i Jönköpings län och i riket de senaste åren. 

Intensivkonsument definieras som att man dricker minst en halv flaska sprit (18 cl) - eller en hel flaska vin - eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk - eller 4 burkar starköl - eller 6 burkar öl, klass II, vid ett och samma tillfälle några gånger per år eller oftare.

Tobaksrökning ökar risken för ett flertal sjukdomar och är en av de främsta förebyggbara riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Rökning har minskat i Sverige och Jönköpings län de senaste decennierna.

Cirka tio procent av den vuxna befolkningen röker dagligen, både i Jönköpings län och i riket samt för både kvinnor och män. 

Rökning bland ungdomar

Rökning bland ungdomar något lägre i Jönköpings län än i riket, både bland flickor och pojkar. Rökning bland ungdomar i skolår 9 har minskat sedan 2009 och år 2015 var det knappt 10 procent som rökte i länet.

Rökning under graviditeten

Rökning under graviditet ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, moderkaksavlossning och plötslig spädbarnsdöd. Rökning under graviditet har minskat betydligt de senaste decennierna, men minskningen har avstannat de senaste åren. Under 2000-talet har i genomsnitt en något större andel av de gravida i Jönköpings län rökt vid inskrivning på mödravårdcentralen, jämfört med riket.

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Etappmålet till år 2020 innebär att de svenska utsläppen från den icke handlande sektorn ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990.

Jönköpings län har sedan år 2007 jobbat aktivt med energifrågor och har som mål att till 2020 sänka utsläppen av växthusgaser med 30 procent från 1990. Utsläppen i länet har minskat med 20 procent under perioden 1990 – 2014.

Klimatpåverkande utsläpp i Sverige, uttryckt i tusen ton koldioxidekvivalenter (1000 ton CO2e/år). Koldioxid (CO2) metan (CH4), dikväveoxid (=lustgas, N2O) och sex fluorerade gaser är medräknade i utsläppsmängden. Koldioxidekvivalenten är olika för olika gaser beroende på effekten av klimatpåverkan.

Fördjupad information om olika samhällssektorers växthusgasutsläpp, definitioner och data för nationella utsläpp av växthusgaser finns på Miljömålsportalen

Utsläpp av kväveoxider bidrar till flera miljöproblem bland annat övergödning. Utsläppen påverkar också människors hälsa, dels genom höga halter i tätortsluften, dels genom att marknära ozon har allvarliga hälsoeffekter. Merparten av utsläppen av kväveoxider kommer från transporter, främst tunga fordon som står för nästan hälften av länets totala utsläpp, men också personbilar står för en betydande del av utsläppen.

Även energiproduktion vid förbränningsanläggningar innebär utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län har mer än halverats sedan år 1990. Minskningen beror på skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon. De senaste åren har utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län fortsatt att minska, men i långsammare takt, och uppgick år 2013 till 4 500 ton.

Övergödning av vatten är ett av flera miljöproblem i vatten i Jönköpings län. Utsläpp av fosfor och kväve påverkar växt- och djurlivet i våra sjöar och vattendrag negativt. Dessa näringsämnen hamnar i miljön vi utsläpp från avloppsreningsverk, industri och jordbruksmark. Även avrinning från hårdgjorda ytor (dagvatten) bidrar till övergödningen.

Varje år tas mellan 1800 och 2000 vattenprover som analyseras på totalfosfor. Indikatorn visar andelen av analyserade vattenprover i länet där halterna överstiger 50 mikrogram per liter. Indikatorn återspeglar de åtgärder som genomförts för att minska påverkan av övergödande ämnen.

I Jönköpings län har andelen prover med höga fosforhalter minskat från cirka 10 procent 1998 till cirka 6 procent 2014. 

Övergödning av vatten är ett av flera miljöproblem i vatten i Jönköpings län. Utsläpp av fosfor och kväve påverkar växt- och djurlivet i våra sjöar och vattendrag negativt. Dessa näringsämnen hamnar i miljön vi utsläpp från avloppsreningsverk, industri och jordbruksmark. Även avrinning från hårdgjorda ytor (dagvatten) bidrar till övergödningen.

Indikatorn visar andelen av analyserade vattenprover i länet där halterna överstiger 1250 mikrogram totalkväve per liter. 1250 mikrogram är den nivå som är gränsen mellan höga och mycket höga halter, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varje år tas mellan 1800 och 2000 vattenprover som analyseras på totalkväve.

Indikatorn återspeglar de åtgärder som genomförts för att minska påverkan av övergödande ämnen.

I Jönköpings län har andelen prover med höga kvävehalter minskat från cirka 20 procent 1995 till cirka 12 procent 2014. 

I Jönköpings län har den totala arealen brukad åkermark minskat med 8,7 procent sedan år 1998. År 1998 används som utgångsår eftersom att länet då blev två kommuner större. År 2014 fanns det 87 525 hektar åkermark i länet. Det är vallodlingen som dominerar länets åkermarker då många av gårdarna även har djurhållning. Vallarealen har i flera år ökat på spannmålsodlingens bekostnad och år 2014 var 79 procent av åkermarksarealen vall och 18 procent var spannmål. Resten var träda och övriga grödor. 

Sveriges miljömål, webbplatsen Miljömål

Nyföretagande är en förutsättning för tillväxt och en diversifierad arbetsmarknad. Det är också en möjlighet till självförsörjning och självförverkligande istället för att leva på bidrag från samhällets sociala skyddsnät eller annat förvärvsarbete. Jönköpings län ligger traditionellt lågt i nyföretagande eftersom det under lång tid funnits gott om arbete för de som har tillräcklig kompetens. 

Lokalt företagsklimat är en undersökning som årligen utförs av Svenskt Näringsliv och mäter företagsklimatet i Sveriges kommuner. Rankingen bygger på 18 faktorer som viktas olika. Tyngst väger företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Detta står för en tredjedel av rankingen.

Rankingen utgår från en årlig enkätundersökning där olika faktorer viktas till ett resultat, det vill säga en ranking av Sveriges 290 kommuner. Syftet är att lyfta fram var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Den senaste rankingen bygger på enkätsvar från 31 400 företagare och genomfördes under perioden januari till och med april 2016 av Demoskop på Svenskt Näringslivs uppdrag. Observera att det endast är en "temperaturmätare" där företagens omdöme väger tungt.

Hela Sveriges företagsklimat, Svenskt Näringslivs webbplats Företagsklimat

Källa: Svenskt Näringsliv. Ju högre summa desto högre rankning. 

Jönköpings län har en stor andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Diagrammen visar antal och andel förvärvsarbetande dagbefolkning 2015 fördelat på olika näringsgrenar enligt SNI 2007. Enskilt största näringsgrenen i Jönköpings län, när det gäller antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen, är tillverkningsindustrin med drygt 39 000 individer (23%). En uppskattning är att ytterligare cirka en tredjedel av antalet förvärvsarbetande inom företagstjänster också är kopplade till länets tillverkningsindustri. Sammantaget arbetar också många individer inom offentlig verksamhet. Lägst andel sysselsatta återfinns inom finans- och försäkringsverksamhet.

Totalt antal övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser är en indikator på utveckling av besöksnäringen i respektive län. I diagrammet nedan beskrivs förändringen i procent mellan 2014 och 2015.

Offentlig verksamhet finansieras genom statliga bidrag och skatteintäkter. Skattesatsen är politiskt beslutad och varierar mellan kommuner. Den speglar ofta kommunens kostnader i förhållande till prognostiserade skatteintäkter. Demografin spelar en stor roll. Av varje intjänad hundralapp går följande procentsats till kommunen. 

En demografisk försörjningskvot får man genom att dividera antalet personer yngre än 20 år och äldre än 65 år med befolkningen 20-64 år. Måttet är rent demografiskt och tar inte hänsyn till hur många som verkligen förvärvsarbetar i olika åldrar.

Varje barn har rätt till social trygghet och till en levnadsstandrad som krävs för att kunna utvecklas. Nedan beskrivs den realtiva och den absluta andelen barn i ekonomiskt utsatthet.

Indikatorn visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomst. Indikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. 

Det finns ett starkt samband mellan avhysning (vräkning) och hemlöshet. Personer som blir avhysta har ofta mycket svårt att åter komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet genomförda avhysningar har minskat sett ur ett femårsperspektiv. Detta kan bero på allt ifrån kommunernas och fastighetsägares förebyggande arbete till de enskilda individernas ekonomiska förutsättningar.

En hög sysselsättningsnivå indikerar en bra arbetsmarknad, fler självförsörjande, det vill säga löneinkomster, god köpkraft och folkhälsa. Motsatsen syns i högre arbetslöshet, utanförskap och större samhällskostnader.

Förvärvsintensitet är i princip samma som sysselsättningsnivå och grundas på Skattemyndighetens uppgifter för aktuellt år. Individer som förvärvsarbetar är kopplade till ett arbetsställe (arbetsgivare) och till bostadsadress. Utifrån denna data får man också fram data för arbetspendling. Förvärvsintensitet ändras över tid bland annat beroende på konjunktur. Befolkningsunderlag och näringsgrenars utveckling avspeglar också utvecklingen för olika grupper.

Utbildningsnivån i Jönköpings län är relativt låg i jämförelse med riket i stort. En lägre andel har eftergymnasial utbildning och en högre andel endast förgymnasial utbildning. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män, vilket även gäller för riket. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat de senaste åren. Det är ganska stora skillnader i utbildningsnivå mellan kommunerna i länet. 

Procent.

Procent.

Matchad förvärvsgrad beskriver hur stor andel av de personer som arbetar inom ett yrke som också har en godkänd utbildning/examen som krävs för yrkesrollen. I topp ligger i huvudsak legitimationsyrken.

Källa: SCB.

Andelen som har behörighet till något gymnasieprogram när de slutar grundskolan är något lägre i Jönköpings län jämför med riket, både bland flickor och pojkar. Totalt hade 81 procent av länets elever gymnasiebehörighet efter läsår 2015/2016, jämfört med 83 procent i riket. Variationen är stor mellan länets kommuner.

Ungdomar väljer i olika omfattning att söka vidare till högre utbildning på högskolor och universitet inom 3 år från avslutad gymnasieexamen. Övergångsfrekvensen styrs av flera faktorer, dels om de har högskolebehörighet från gymnasiet, hur arbetsmarknaden ser ut och hur svårt det är att komma in på högre utbildning. 

Det är en stor skillnad mellan könen och i allmänhet är det fler kvinnor än män som studerar vidare.