Boende-Utveckling i Jönköpings län

Alla människor behöver ett boende för att kunna leva ett normalt liv. Stor efterfrågan skapar bostadsbrist och en hög prisutveckling på villor, bostadsrätter och fritidshus. Bostadsbristen medför också långa köer till hyresrätter i allmännyttan och i privata flerfamiljshus.

Fler ungdomar bor kvar längre hemma hos sina föräldrar. En hög flyktinginvandring har ökat på efterfrågan ytterligare. Just nu är bostadsbristen akut och ställer stora krav på kommuner att detaljplanera och skapa förutsättningar för ökat byggande.

Prisutveckling på bostäder

Statistiken baseras på köpeskilling av alla fastighetsaffärer som gjorts av mäklare. Värdet anges som procentuell förändring de senaste 12 månaderna.

Under perioden februari 2019 till januari 2020 har utvecklingen i Jönköpings län varit högre än riket. 10 % (riket 6.5 %) för bostadsrätter och 9,3 % (riket 5,6 %) för villor.

Prisutvecklingen för fritidshus har varit 11,2 % jämfört med 5,8 % för riket samma period.

Prisutveckling för småhus senaste 10 åren

Förändring i bostadsbeståndet

Nedan redovisas förändring i bostadsbeståndet mellan 2017-2018. Fördelat på upplåtelseform är andelen nytillkommna bostäder i flerbostadshus högre än småhus. Antalet färdigställda bostäder i länets kommuner 2018 redovisas för sig.

Boendesegregation

Med segregation avses här skillnader i geografiska boendemönster mellan gruppen individer med inhemsk bakgrund och gruppen individer med utländsk bakgrund. Segregationen på kommunnivå mäts med det så kallade olikhetsindexet (dissimilarity index), vilket tar hänsyn till hur de två grupperna av individer är fördelade över bostadsområden inom respektive kommun. Bostadsområden motsvaras här av SAMS-områden (Small Areas for Market Statistics), en indelning som bygger på kommunernas delområden, NYKO, i större kommuner och på valdistrikt i mindre.