Utbildning-Utveckling i Jönköpings län

Utbildning är nödvändigt för att lära sig ett yrke och för att kunna få jobb på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kräver minst en avslutad gymnasieexamen. Därför är det viktigt att så många barn som möjligt får gymnasiebehörighet på grundskolan. Utbildningsnivån har stor påverkan på människors fortsatta möjlighet till inkomstutveckling och karriär. Majoriteten av dagens bristyrken kräver akademisk examen eller spetsutbildning inom en yrkeskategori.

Kunskap och kompetens i Jönköpings län

Utbildningsnivå

Utbildningsnivån i Jönköpings län är relativt låg i jämförelse med riket. En lägre andel av arbetskraften 25-64 år har eftergymnasial utbildning och en högre andel endast förgymnasial utbildning. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män, vilket även gäller för riket. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat de senaste åren, men det är stor skillnad mellan könen och kommunerna i länet.

Källa: SCB - Befolkningens utbildning

	Aneby	Gnosjö	Mullsjö	Habo	Gislaved	Vaggeryd	Jönköping	Nässjö	Värnamo	Sävsjö	Vetlanda	Eksjö	Tranås	Jönköpings län	Riket
Förgymnasial utb.	0,164	0,257	0,153	0,115	0,216	0,159	0,122	0,173	0,167	0,206	0,16	0,142	0,156	0,153	0,136
Gymnasial utb.	0,539	0,509	0,519	0,48	0,539	0,528	0,432	0,518	0,514	0,503	0,547	0,494	0,537	0,486	0,431
Eftergymn. utb. mindre än 3 år	0,141	0,112	0,138	0,15	0,115	0,13	0,168	0,146	0,139	0,132	0,143	0,142	0,141	0,149	0,155
Eftergymn. utb. 3 år eller mer	0,154	0,121	0,189	0,254	0,129	0,181	0,277	0,16	0,177	0,157	0,148	0,221	0,164	0,211	0,276

Andel lågutbildade 20-64 år 2018

Andel per utbildningsnivå, inrikes respektive utrikes födda 20-64 år 2018

Matchningsgrad

Matchad förvärvsgrad beskriver hur stor andel av de personer som arbetar inom ett yrke som också har en godkänd utbildning/examen som krävs för yrkesrollen. I topp ligger i huvudsak legitimationsyrken.

Källa: SCB.

	35P psykologutbildning	75H läkarutbildning (exkl. disputerade som saknar läkarexamen)	85P polisutbildning	75P socionomutbildning	75L sjukgymnast-/fysioterapeututbildning	15G lärarutbildning för grundskolans tidigare år	35B biblioteks- och informationsvetenskap (minst 3 år)	75J receptarieutbildning	15B förskollärarutbildning	35J juristutbildning
Andel (%)	93,1	92,3	91,5	90,5	89,4	87,4	86,9	86,4	86,3	86,1

Matchningsgrad för högutbildade 20-64 år, inrikes respektive utrikes födda

Övergång till högre studier

Ungdomar väljer i olika omfattning att söka vidare till högre utbildning på högskolor och universitet inom 3 år från avslutad gymnasieexamen. Övergångsfrekvensen styrs av flera faktorer, dels om de har högskolebehörighet från gymnasiet, hur arbetsmarknaden ser ut och hur svårt det är att komma in på högre utbildning.

Det är en stor skillnad mellan könen och i allmänhet är det fler kvinnor än män som studerar vidare.

Gymnasiebehörighet

Förändring i utbildningsnivå

Diagrammen nedan visar på en kontinuerlig ökning av utbildningsnivån i länet som helhet, samt i alla 13 kommuner. Ökningen drivs framför allt av den allt högre utbildningsnivån bland kvinnor. Med högre utbildning avses minst tre års eftergymnasiala studier.