Miljö, energi och klimat
Vi lever alla på samma jord. För en hållbar utveckling och god livsmiljö finns ett antal mål uppsatta. De syftar till att minska belastningen på miljö, klimat och förbrukning av jordens resurser. Länsstyrelsen arbetar med fyra åtgärdsprogram som följs upp kontinuerligt.
Det finns 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen har bestämt ska uppnås i Sverige innan år 2020. Varje år bedömer Länsstyrelsen i Jönköpings län hur det går här i länet med målen. Generellt i Sverige är bedömningen att få mål kommer att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och tyvärr ser det likadant ut i Jönköpings län.
För att miljökvalitetsmålen ska få genomslag i länet samordnas det regionala miljömålsarbetet av Länsstyrelsen tillsammans med länets kommuner, andra myndigheter, Region Jönköpings län, näringsliv och föreningar.
Sveriges miljömåls webbplats ger tips och råd om vad du behöver tänka på för att komma igång med ett strukturerat miljöarbete.
Självförsörjningsgraden av livsmedel har minskat drastiskt senaste 20 åren. Jordbruksmarken är en värdefull resurs som noga bör beaktas vid byggnation av ny infrastruktur och bostäder, framförallt i stadsnära miljöer. Mer information finns under länken nedan!
https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/stat-och-kommun/miljo/jordbruksmarkens-framtid.html
* Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå och dessa bedömningar gäller också på länsnivå.
Begränsad klimatpåverkan* | Frisk luft | Bara naturlig försurning | Giftfri miljö | Skyddande ozonskikt* | Säker strålmiljö* | Ingen övergödning | Levande sjöar och vattendrag | Grundvatten av god kvalitet | Myllrande våtmarker | Levande skogar | Ett rikt odlingslandskap | God bebyggd miljö | Ett rikt växt-och djurliv | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Bedömning av måluppfyllelse | Nej | Nej | Nej | Nej | Ja | Nära | Nej | Nej | Nära | Nej | Nej | Nej | Nej | Nej |
Utvecklingen i miljön | Negativ | Ingen tydlig riktning | Positiv | Tillräckliga underlag saknas | Positiv | Ingen tydlig riktning | Positiv | Ingen tydlig riktning | Ingen tydlig riktning | Ingen tydlig riktning | Ingen tydlig riktning | Negativ | Ingen tydlig riktning | Negativ |
Fordon och personbilar
I Jönköpings län står transportsektorn för en tredjedel av den totala energiförbrukningen vilket gör sektorn till den mest energianvändande. Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Fordonens avgaser, buller och slitagepartiklar medför också negativa hälsoeffekter. Utvecklingen inom transportområdet har en avgörande betydelse i arbetet med att nå flera av miljökvalitetsmålen.
I Sverige är drygt 80 procent av hushållen bilägare och vart tredje hushåll har mer än en bil. Trots fler personbilar minskar den totala körsträckan per år.
Vi är nu inne i en förnyelseperiod där antalet el- och laddhybrider ökar. Tabellen nedan visar utvecklingen i länets kommuner 2016-2022.
Den nedre tabellen visar samtliga registrerade fordon i Jönköpings län 2018-2022.
Registrerade el- och laddhybrider
Utvecklingen går snabbt framåt. De senste åren har fler fossilfria personbilar registrerats i länet.
Källa: Trafikanalys
Aneby | Eksjö | Gislaved | Gnosjö | Habo | Jönköping | Mullsjö | Nässjö | Sävsjö | Tranås | Vaggeryd | Vetlanda | Värnamo | Jönköpings län | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2016 | 4 | 18 | 46 | 30 | 24 | 341 | 1 | 32 | 7 | 22 | 24 | 44 | 73 | 669 |
2017 | 8 | 25 | 68 | 45 | 29 | 485 | 5 | 52 | 11 | 40 | 43 | 58 | 119 | 988 |
2018 | 14 | 35 | 125 | 66 | 44 | 724 | 14 | 85 | 15 | 65 | 61 | 92 | 182 | 1522 |
2019 | 58 | 168 | 359 | 154 | 171 | 2835 | 110 | 295 | 99 | 206 | 217 | 476 | 688 | 5838 |
2020 | 105 | 252 | 498 | 225 | 284 | 3999 | 146 | 490 | 173 | 289 | 286 | 681 | 954 | 8382 |
2021 | 180 | 391 | 867 | 372 | 472 | 6026 | 242 | 879 | 254 | 481 | 464 | 1076 | 1413 | 13117 |
2022 | 269 | 593 | 1310 | 552 | 789 | 8385 | 367 | 1325 | 373 | 674 | 648 | 1463 | 1988 | 18736 |
Fordon av olika slag i trafik
Tabellen visar antal registrerade fordon i trafik i Jönköpings län 2018, 2020 och 2022
Personbilar | Lätt lastbil | Tung lastbil | därav dragfordon | Buss | Motorcykel | Moped klass 1 | Traktor | Snöskoter | Terränghjuling | Terrängskoter | Släpvagn | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2018 | 189559 | 21349 | 3474 | 364 | 607 | 12658 | 3532 | 18468 | 441 | 4212 | 22 | 53454 |
2020 | 191773 | 22464 | 3532 | 361 | 458 | 13146 | 4247 | 19300 | 466 | 4404 | 25 | 56110 |
2022 | 192298 | 22911 | 3650 | 394 | 453 | 13291 | 4066 | 20522 | 574 | 4538 | 22 | 59519 |
Utsläpp växthusgaser
Länets koldioxidbudget år 2023
Med nuvarande utsläpp är budgeten slut om sju år
Region Jönköpings län och Klimatrådet i Jönköpings län har tillsammans tagit fram en koldioxidbudget för länet. I budgeten har den globala koldioxidbudgeten fördelats till regional nivå. För att ligga i linje med Parisavtalet får de samlade framtida utsläppen i Jönköpings län från och med januari 2023 inte överskrida 8 931 379 ton, detta utgör Jönköpings läns koldioxidbudget. I dagsläget ligger de årliga utsläppen för länet på
1 354 028 ton. Det betyder att ca 1/7 av budgeten förbrukas varje år. För att hålla budgeten krävs omedelbara utsläppsminskningar om 13.2 procent årligen.
Budgeten visar en försiktig minskning av utsläppen under de senaste åren men bara med ca 2 procent i genomsnitt per år sedan 2010. Det innebär att om utsläppen ligger kvar på dagens nivåer är Jönköpings läns koldioxidbudget förbrukad inom sju år. Det skulle i så fall skulle betyda att utsläppen av klimatgaser helt måste ha upphört i vårt län redan efter 2030.
Transporter står för de största utsläppen
Länets största utmaningar finns, kanske inte helt oväntat, inom transportsektorn, där persontransporter och tunga transporter med lastbil står för den enskilt största utsläppsposten. Ser man tillbaka i tiden har utsläppen inom transportsektorn visserligen minskat regelbundet sedan 2010, men inte i närheten av den takt som krävs.
Koldioxid driver uppvärmningen mest
Klimatproblemen är globala men åtgärderna behöver sättas in lokalt, och det berör oss alla. I Parisavtalet har världens länder enats om att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader och sträva efter att den stannar vid 1.5 grader. Våra koldioxidutsläpp lagras i atmosfären och driver den globala temperaturökningen. FN:s klimatpanel har beräknat den mängd koldioxid som återstår att släppa ut om vi ska efterleva Parisavtalet och det är den mängden som brukar kallas vår globala koldioxidbudget.
Koldioxid är den antropogena* växthusgas som fram tills idag har påverkat klimatet mest. Den är en stabil växthusgas som inte bryts ner. En del av våra koldioxidutsläpp tas upp i hav och växtlighet relativt snabbt, medan resterande del ackumuleras och blir kvar i atmosfären i tusentals år eller mer. (*orsakad av människor)
I verktyget Climate Visualizer Nuläge - Jönköpings läns koldioxidbudget (climatevisualizer.com) kan du bekanta dig med länets budget och hur utsläppen i olika sektorer påverkar det kvarvarande utrymmet.
Här kan du ta del av rapporten Koldioxidbudget Jönköpings län Januari 2023.
Läs mer om Klimat-och energistrategin som är publicerad av Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Utsläpp av kväveoxider
Utsläpp av kväveoxider (NOx) bidrar till flera miljöproblem bland annat övergödning. Utsläppen påverkar också människors hälsa, dels genom höga halter i tätortsluften, dels genom att marknära ozon har allvarliga hälsoeffekter. 47 procent av utsläppen av kväveoxider kommer från transporter, främst tunga fordon, men personbilar står också för en betydande del av utsläppen.
Även energiproduktion vid förbränningsanläggningar innebär utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län har mer än halverats sedan år 1990. Minskningen beror på skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon.
Areal åkermark
Den totala åkerarealen har minskat med 10 652 hektar (11,1 procent) mellan 1998 och 2023. År 1998 används som utgångsår eftersom att länet då utökades med två kommuner. År 2023 finns det 85 272 hektar åkermark i länet. Av den totala markarealen används 60 447 hektar (70,9 procent) till slåtter- och betesvallar och 16 809 hektar (19,7 procent) till odling av spannmål och oljeväxter. Resterande 9,4 procent består av andra grödor och mark i träda.