Varför gör vi det här?
Deltagarna blir medvetna om hur de tänker och vad de gör, och hur detta påverkar det egna måendet. Kunskapen stärker individen och ger var och en möjligheten att till större del påverka det egna måendet på ett positivt sätt.
Fotograf:
Du har inga notiser.
Du är inte medlem i någon arbetsplatsyta
Forskning visar att Disa-metoden minskar depressiva symtom och stärker ungdomars självskattade hälsa
De flesta barn och unga anser själva att de mår bra fysiskt och psykiskt – samtidigt som flera undersökningar visar att det blivit vanligare att ungdomar känner sig nedstämda, oroliga, har svårt att sova eller har värk.
Idag identifieras depressiva symtom och depressioner i allt lägre åldrar. Psykisk ohälsa under uppväxtåren är ett växande folkhälsoproblem och ökar risken för hälsoproblem senare i livet.
Deltagarna blir medvetna om hur de tänker och vad de gör, och hur detta påverkar det egna måendet. Kunskapen stärker individen och ger var och en möjligheten att till större del påverka det egna måendet på ett positivt sätt.
Målgruppen är från årskurs sju och uppåt.
Metoden är utformad för att användas i gruppform utifrån tre faser: medvetandegöra, ifrågasätta och förebygga.
Under fasen medvetandegöra lär sig gruppen att hitta orsaker till negativa- och positiva tankar med utgångspunkt från tanke, känsla och handling.
Ifrågasätta handlar om att hantera negativa tankar genom att känna igen dem tidigt och ersätta dem med ett positivt
förhållningssätt med hjälp av de strategier som gruppen lär sig och övar på.
För att inte låta de negativa tankarna styra, lär sig deltagarna att förebygga dem genom att kommunicera dem med sig själv och med andra.
DISA-materialet är uppdaterat enligt rekomendationer utifrån Pernilla Garmys forskning. Nya manualer finns tillgängliga från hösten 2017.
Disa (Din Inre Styrka Aktiveras) har sina rötter i kognitiv beteendeterapi och har utvecklats för att förebygga stress och psykisk ohälsa hos unga.