Nyheter
Just nu finns det inga nyheter inom detta ämne.
Fotograf:
Du har inga notiser.
Du är inte medlem i någon arbetsplatsyta
Hållbar utveckling innehåller tre ömsesidigt beroende dimensioner: den sociala och kulturella, den ekologiska och den ekonomiska.
Den sociala och kulturella dimensionen lyfter fram betydelsen av människors initiativ, engagemang och skaparkraft liksom betydelsen av att resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt. Alla människor ska vara garanterade social service, trygghet och delaktighet i samhällslivet. Vi regionala utvecklingsaktörer i länet har ett gemensamt ansvar att skapa ett samhälle med mångfald och demokratiska värderingar. Kultur förändras över tid. Hållbar kulturell utveckling innebär att vanor, traditioner, seder och bruk respekteras och värnas.
Den ekologiska dimensionen handlar om att ekosystemen ska skyddas och att livsmiljön ska utvecklas utan att miljö och klimat tar skada. De mest kritiska miljöaspekterna att ta hänsyn till är klimatförändringarna, utarmningen av biologisk mångfald, brutna kretslopp av näringsämnen och spridning av miljögifter. De här problemen kan äventyra både nuvarande och kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling kräver att vi anpassar oss till klimatförändringar och att vi förebygger och hanterar risker. Det handlar också om att vi skyddar miljön och utnyttjar våra resurser effektivt i vårt arbete att minska koldioxidutsläppen.
Den ekonomiska dimensionen handlar om att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden. Möjligheten att utveckla ett framtida hållbart välfärdssamhälle hänger tätt ihop med näringslivets utveckling. För den framtida ekonomiska tillväxten är utvecklingen av produktiviteten i näringslivet och förmågan att utveckla och sälja nya varor och tjänster avgörande. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv ska bidra till att skapa hållbar tillväxt utan att äventyra miljön eller människors välmående.
Just nu finns det inga nyheter inom detta ämne.
Förvärvsarbete skapar ekonomisk tillväxt, individuell frihet och självbestämmande samt skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Därför är det viktigt att så stor andel som möjligt av den arbetsföra befolkningen är sysselsatt.
Länets arbetsmarknad domineras av tillverkande industri, servicenäringar och offentlig verksamhet. Näringslivsstrukturen är en orsak till att det har funnits gott om arbete även för personer med låg formell utbildningsnivå. Därför har den totala arbetslösheten under lång tid varit relativt låg i Jönköpings län.
Under länkarna nedan finns mer omfattande statistik kring utvecklingen på arbetsmarknaden i Jönköpings län aktuell månad.
Arbetsmarknadsläget december 2023
Arbetsmarknadsläget augusti 2024
Arbetsmarknadsläget oktober 2024
Arbetspendling grundas på arbetstagarens arbetsställe och bostadsadress utifrån Skatteverkets uppgifter i senaste deklarationen.
De flesta bor och arbetar inom samma kommun, men många korsar både en kommun- eller länsgräns till och från sin arbetsplats. Vid mer långväga arbetspendling är veckopendling eller distansarbete troligare.
De största volymerna in- och utpendling sker till och från Västa Götalands län.
Människor rör sig i olika omfattning mellan bostad och arbetsplats, så kallad arbetspendling. Tabellen visar antalet förvärvsarbetande 16-74 år som pendlar över länsgräns till och från Jönköpings län 2021. Både inpendlare, utpendlare och netto redovisas.
Källa: SCB.
01 Stockholms län | 03 Uppsala län | 04 Södermanlands län | 05 Östergötlands län | 07 Kronobergs län | 08 Kalmar län | 09 Gotlands län | 10 Blekinge län | 12 Skåne län | 13 Hallands län | 14 Västra Götalands län | 17 Värmlands län | 18 Örebro län | 19 Västmanlands län | 20 Dalarnas län | 21 Gävleborgs län | 22 Västernorrlands län | 23 Jämtlands län | 24 Västerbottens län | 25 Norrbottens län | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Inpendling | 1160 | 132 | 107 | 2196 | 1568 | 1128 | 26 | 111 | 930 | 1281 | 3705 | 114 | 186 | 116 | 93 | 67 | 48 | 29 | 63 | 32 |
Utpendling | 1938 | 103 | 107 | 1614 | 1710 | 764 | 17 | 76 | 831 | 701 | 2786 | 62 | 154 | 72 | 64 | 70 | 52 | 33 | 41 | 31 |
Netto | -778 | 29 | 0 | 582 | -142 | 364 | 9 | 35 | 99 | 580 | 919 | 52 | 32 | 44 | 29 | -3 | -4 | -4 | 22 | 1 |
Efter in- och utpendling så uppstår ett netto. Tabellen nedan är en sammanställning på hur många förvärvsarbetande 16-74 år som pendlar till och från respektive kommun.
Källa: SCB, RAMS
Aneby | Gnosjö | Mullsjö | Habo | Gislaved | Vaggeryd | Jönköping | Nässjö | Värnamo | Sävsjö | Vetlanda | Eksjö | Tranås | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Inpendling | 881 | 3011 | 1018 | 1784 | 3976 | 1544 | 15721 | 3705 | 4103 | 1180 | 2386 | 3910 | 2069 |
Utpendling | 1774 | 1402 | 1920 | 4034 | 3369 | 3305 | 9439 | 5245 | 4075 | 1711 | 2863 | 2304 | 2024 |
Netto | -893 | 1609 | -902 | -2250 | 607 | -1761 | 6282 | -1540 | 28 | -531 | -477 | 1606 | 45 |
Inflödet av nya platser till Arbetsförmedlingen är en indikator på konjunkturläget och därmed också efterfrågan på arbetskraft. Beakta dock att Arbetsförmedlingen endast har en del av marknaden. Resten av rekryteringarna går genom bemanningsföretag och egna kontakter.
Företagsjouren är en stödfunktion som Region Jönköpings län erbjuder. Företagsjouren hjälper företag i Jönköpings län att överleva en krissituation genom olika insatser. Insatserna har varit lyckade över tid och många arbetstillfällen har räddats varje år.
Förutsättningarna ändrades i och med covid-pandemin under 2020. Företagen fick genom olika insatser och ekonomiskt stöd från Tillväxtverket hjälp med att hantera den kris som många råkade ut för. Företagsjouren hade givetvis också en viktig roll 2020-2021 men statistiken över räddade arbetstillfällen blev svår att följa. Därför är inte diagrammet nedan uppdaterat.
* = Tidsseriebrott 2019 på grund av ny datakälla och metod för att ta fram statistiken. Från och med 2020 ersätter de månatliga arbetsgivardeklarationerna på individnivå (AGI) de årliga kontrolluppgifterna (KU). Mer information om förändringarna finns på www.scb.se
Årsstatistiken är nu ett medelvärde och ersätter tidigare statistik som grundades löneutbetalning under november månad. Detta för att väga in den variation av säsongssysselsättning som finns i vissa län.
Vi lever alla på samma jord. För en hållbar utveckling och god livsmiljö finns ett antal mål uppsatta. De syftar till att minska belastningen på miljö, klimat och förbrukning av jordens resurser. Länsstyrelsen arbetar med fyra åtgärdsprogram som följs upp kontinuerligt.
Det finns 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen har bestämt ska uppnås i Sverige innan år 2020. Varje år bedömer Länsstyrelsen i Jönköpings län hur det går här i länet med målen. Generellt i Sverige är bedömningen att få mål kommer att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och tyvärr ser det likadant ut i Jönköpings län.
För att miljökvalitetsmålen ska få genomslag i länet samordnas det regionala miljömålsarbetet av Länsstyrelsen tillsammans med länets kommuner, andra myndigheter, Region Jönköpings län, näringsliv och föreningar.
Sveriges miljömåls webbplats ger tips och råd om vad du behöver tänka på för att komma igång med ett strukturerat miljöarbete.
Självförsörjningsgraden av livsmedel har minskat drastiskt senaste 20 åren. Jordbruksmarken är en värdefull resurs som noga bör beaktas vid byggnation av ny infrastruktur och bostäder, framförallt i stadsnära miljöer. Mer information finns under länken nedan!
https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/stat-och-kommun/miljo/jordbruksmarkens-framtid.html
* Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå och dessa bedömningar gäller också på länsnivå.
Begränsad klimatpåverkan* | Frisk luft | Bara naturlig försurning | Giftfri miljö | Skyddande ozonskikt* | Säker strålmiljö* | Ingen övergödning | Levande sjöar och vattendrag | Grundvatten av god kvalitet | Myllrande våtmarker | Levande skogar | Ett rikt odlingslandskap | God bebyggd miljö | Ett rikt växt-och djurliv | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Bedömning av måluppfyllelse | Nej | Nej | Nej | Nej | Ja | Nära | Nej | Nej | Nära | Nej | Nej | Nej | Nej | Nej |
Utvecklingen i miljön | Negativ | Ingen tydlig riktning | Positiv | Tillräckliga underlag saknas | Positiv | Ingen tydlig riktning | Positiv | Ingen tydlig riktning | Ingen tydlig riktning | Ingen tydlig riktning | Ingen tydlig riktning | Negativ | Ingen tydlig riktning | Negativ |
I Jönköpings län står transportsektorn för en tredjedel av den totala energiförbrukningen vilket gör sektorn till den mest energianvändande. Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Fordonens avgaser, buller och slitagepartiklar medför också negativa hälsoeffekter. Utvecklingen inom transportområdet har en avgörande betydelse i arbetet med att nå flera av miljökvalitetsmålen.
I Sverige är drygt 80 procent av hushållen bilägare och vart tredje hushåll har mer än en bil. Trots fler personbilar minskar den totala körsträckan per år.
Vi är nu inne i en förnyelseperiod där antalet el- och laddhybrider ökar. Tabellen nedan visar utvecklingen i länets kommuner 2016-2022.
Den nedre tabellen visar samtliga registrerade fordon i Jönköpings län 2018-2022.
Utvecklingen går snabbt framåt. De senste åren har fler fossilfria personbilar registrerats i länet.
Källa: Trafikanalys
Aneby | Eksjö | Gislaved | Gnosjö | Habo | Jönköping | Mullsjö | Nässjö | Sävsjö | Tranås | Vaggeryd | Vetlanda | Värnamo | Jönköpings län | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2016 | 4 | 18 | 46 | 30 | 24 | 341 | 1 | 32 | 7 | 22 | 24 | 44 | 73 | 669 |
2017 | 8 | 25 | 68 | 45 | 29 | 485 | 5 | 52 | 11 | 40 | 43 | 58 | 119 | 988 |
2018 | 14 | 35 | 125 | 66 | 44 | 724 | 14 | 85 | 15 | 65 | 61 | 92 | 182 | 1522 |
2019 | 58 | 168 | 359 | 154 | 171 | 2835 | 110 | 295 | 99 | 206 | 217 | 476 | 688 | 5838 |
2020 | 105 | 252 | 498 | 225 | 284 | 3999 | 146 | 490 | 173 | 289 | 286 | 681 | 954 | 8382 |
2021 | 180 | 391 | 867 | 372 | 472 | 6026 | 242 | 879 | 254 | 481 | 464 | 1076 | 1413 | 13117 |
2022 | 269 | 593 | 1310 | 552 | 789 | 8385 | 367 | 1325 | 373 | 674 | 648 | 1463 | 1988 | 18736 |
Tabellen visar antal registrerade fordon i trafik i Jönköpings län 2018, 2020 och 2022
Personbilar | Lätt lastbil | Tung lastbil | därav dragfordon | Buss | Motorcykel | Moped klass 1 | Traktor | Snöskoter | Terränghjuling | Terrängskoter | Släpvagn | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2018 | 189559 | 21349 | 3474 | 364 | 607 | 12658 | 3532 | 18468 | 441 | 4212 | 22 | 53454 |
2020 | 191773 | 22464 | 3532 | 361 | 458 | 13146 | 4247 | 19300 | 466 | 4404 | 25 | 56110 |
2022 | 192298 | 22911 | 3650 | 394 | 453 | 13291 | 4066 | 20522 | 574 | 4538 | 22 | 59519 |
Region Jönköpings län och Klimatrådet i Jönköpings län har tillsammans tagit fram en koldioxidbudget för länet. I budgeten har den globala koldioxidbudgeten fördelats till regional nivå. För att ligga i linje med Parisavtalet får de samlade framtida utsläppen i Jönköpings län från och med januari 2023 inte överskrida 8 931 379 ton, detta utgör Jönköpings läns koldioxidbudget. I dagsläget ligger de årliga utsläppen för länet på
1 354 028 ton. Det betyder att ca 1/7 av budgeten förbrukas varje år. För att hålla budgeten krävs omedelbara utsläppsminskningar om 13.2 procent årligen.
Budgeten visar en försiktig minskning av utsläppen under de senaste åren men bara med ca 2 procent i genomsnitt per år sedan 2010. Det innebär att om utsläppen ligger kvar på dagens nivåer är Jönköpings läns koldioxidbudget förbrukad inom sju år. Det skulle i så fall skulle betyda att utsläppen av klimatgaser helt måste ha upphört i vårt län redan efter 2030.
Länets största utmaningar finns, kanske inte helt oväntat, inom transportsektorn, där persontransporter och tunga transporter med lastbil står för den enskilt största utsläppsposten. Ser man tillbaka i tiden har utsläppen inom transportsektorn visserligen minskat regelbundet sedan 2010, men inte i närheten av den takt som krävs.
Klimatproblemen är globala men åtgärderna behöver sättas in lokalt, och det berör oss alla. I Parisavtalet har världens länder enats om att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader och sträva efter att den stannar vid 1.5 grader. Våra koldioxidutsläpp lagras i atmosfären och driver den globala temperaturökningen. FN:s klimatpanel har beräknat den mängd koldioxid som återstår att släppa ut om vi ska efterleva Parisavtalet och det är den mängden som brukar kallas vår globala koldioxidbudget.
Koldioxid är den antropogena* växthusgas som fram tills idag har påverkat klimatet mest. Den är en stabil växthusgas som inte bryts ner. En del av våra koldioxidutsläpp tas upp i hav och växtlighet relativt snabbt, medan resterande del ackumuleras och blir kvar i atmosfären i tusentals år eller mer. (*orsakad av människor)
I verktyget Climate Visualizer Nuläge - Jönköpings läns koldioxidbudget (climatevisualizer.com) kan du bekanta dig med länets budget och hur utsläppen i olika sektorer påverkar det kvarvarande utrymmet.
Här kan du ta del av rapporten Koldioxidbudget Jönköpings län Januari 2023.
Läs mer om Klimat-och energistrategin som är publicerad av Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Utsläpp av kväveoxider (NOx) bidrar till flera miljöproblem bland annat övergödning. Utsläppen påverkar också människors hälsa, dels genom höga halter i tätortsluften, dels genom att marknära ozon har allvarliga hälsoeffekter. 47 procent av utsläppen av kväveoxider kommer från transporter, främst tunga fordon, men personbilar står också för en betydande del av utsläppen.
Även energiproduktion vid förbränningsanläggningar innebär utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län har mer än halverats sedan år 1990. Minskningen beror på skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon.
Den totala åkerarealen har minskat med 10 652 hektar (11,1 procent) mellan 1998 och 2023. År 1998 används som utgångsår eftersom att länet då utökades med två kommuner. År 2023 finns det 85 272 hektar åkermark i länet. Av den totala markarealen används 60 447 hektar (70,9 procent) till slåtter- och betesvallar och 16 809 hektar (19,7 procent) till odling av spannmål och oljeväxter. Resterande 9,4 procent består av andra grödor och mark i träda.
Näringslivets utveckling har stor betydelse för vår välfärd. Tillväxt och ekonomisk utveckling skapar sysselsättning, investeringsutrymme och ökade inkomster, både för individer och skatteintäkter till gemensam samhällsservice. Vi behöver fler nya företag och nyetableringar samtidigt som befintliga företag fortsätter att utvecklas. En växande befolkning ger ökad efterfrågan. En breddad näringslivsstruktur med fler företag inom tjänste- och servicesektorn behövs för att öka sysselsättningen bland de som idag står utanför arbetsmarknaden.
Här finns en ny rapport på näringslivets utveckling 2015-2020 som tagits fram av dun&bradstreet Näringslivsanalys (pptx, 9.3 MB)
Nyföretagande är en förutsättning för tillväxt och en mer diversifierad arbetsmarknad. Företagande är också en möjlighet till självförsörjning och självbestämmande eller som komplement till löneinkomst från annat förvärvsarbete eller bidrag från samhällets socialförsäkringssystem.
Jönköpings län ligger traditionellt lågt i nyföretagande för åldersgruppen 16-64 år eftersom det under lång tid har funnits gott om arbete för alla med tillräcklig kompetens.
Källa: Tillväxtanalys
Aneby | Gnosjö | Mullsjö | Habo | Gislaved | Vaggeryd | Jönköping | Nässjö | Värnamo | Sävsjö | Vetlanda | Eksjö | Tranås | Länet | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2019 | 37 | 46 | 38 | 66 | 129 | 58 | 837 | 160 | 168 | 62 | 132 | 101 | 84 | 1918 |
2020 | 48 | 57 | 50 | 74 | 119 | 71 | 1002 | 173 | 202 | 63 | 150 | 104 | 115 | 2228 |
2021 | 44 | 53 | 45 | 73 | 173 | 89 | 997 | 198 | 170 | 70 | 146 | 107 | 93 | 2258 |
2022 | 46 | 46 | 40 | 64 | 133 | 75 | 912 | 127 | 190 | 59 | 147 | 91 | 84 | 2014 |
2023 | 33 | 48 | 24 | 62 | 125 | 67 | 819 | 135 | 170 | 52 | 124 | 95 | 97 | 1851 |
En indikator på aktiebolagens förutsättningar och överlevnadsförmåga är antalet konkurser.
Resultatet kommer från en årlig undersökning som mäter företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Rankingen bygger på 18 faktorer som viktas olika. Tyngst väger företagens sammanfattande omdöme om kommunens företagsklimat. Denna faktor står för en tredjedel av rankingen.
Den senaste rankingen bygger på 32 400 enkätsvar (46 % svarsfrekvens). Undersökningen genomförs av Demoskop på uppdrag från Svenskt Näringsliv. Syftet är att visa var i Sverige det är bäst att starta och driva företag aktuellt år. Observera att det endast är en "temperaturmätare" där företagens omdöme väger tungt.
Hela Sveriges företagsklimat, Svenskt Näringslivs webbplats Företagsklimat
Vaggeryd | Habo | Mullsjö | Tranås | Sävsjö | Gnosjö | Nässjö | Aneby | Vetlanda | Värnamo | Jönköping | Gislaved | Eksjö | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Sverigeranking | 18 | 20 | 22 | 30 | 46 | 52 | 63 | 72 | 111 | 114 | 131 | 148 | 153 |
Förändring 1 år | 6 | -9 | 15 | -12 | 42 | 16 | -11 | -34 | 25 | -34 | 4 | 8 | 18 |
Diagrammen visar antal och andel förvärvsarbetande dagbefolkning (med arbetsplats i länet) fördelat på näringsgren enligt SNI 2007.
Den enskilt största näringsgrenen i Jönköpings län 2022 är tillverkningsindustrin med 40 451 förvärvsarbetande (21,3 %). Uppskattningsvis är ytterligare cirka en tredjedel av antalet förvärvsarbetande inom företagstjänster också kopplade till länets tillverkningsindustri.
Sammantaget arbetar flest individer inom offentlig verksamhet. Lägst andel sysselsatta återfinns inom finans- och försäkringsverksamhet.
All offentlig verksamhet kostar pengar. Länets kommuner behöver skatteintäkter av olika slag för att finansiera nödvändig samhällsservice. De som förvärvsarbetat bidrar till bruttoregionalprodukten (BRP). Den så kallade försörjningsbördan är också en viktig komponent i den regionala ekonomin – hur många unga och gamla varje person i arbetsför ålder måste bidra till att försörja.
Offentlig verksamhet måste finansieras genom statliga bidrag och skatteintäkter. Kommunernas kostnader återspeglas i huvudsak av demografiska och geografiska faktorer samt sysselsättning. Försörjningsbördan (d.v.s. hur många unga och gamla varje person i arbetsför ålder kan bidra till att försörja) påverkar också i slutändan kommunens nettokostnader.
Diagrammet avser kommunens totala nettokostnader dividerat med antal invånare. Nettokostnaden avser verksamhetskostnader samt kostnader för avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar alltså hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning.
Offentlig verksamhet finansieras genom statliga bidrag och skatteintäkter. Skattesatsen är politiskt beslutad och varierar mellan kommuner. Den speglar ofta kommunens kostnader i förhållande till prognostiserade skatteintäkter. Demografin spelar en stor roll. Av varje intjänad hundralapp går följande procentsats till kommunen.
Vaggeryd | Jönköping | Tranås | Vetlanda | Värnamo | Mullsjö | Sävsjö | Aneby | Gislaved | Habo | Nässjö | Gnosjö | Eksjö | Riket | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kronor per invånare | 32,45 | 32,6 | 32,67 | 32,77 | 32,78 | 33,1 | 33,18 | 33,35 | 33,39 | 33,43 | 33,45 | 33,5 | 33,52 | 33,43 |
Sysselsättning skapar skatteintäkter till vår gemensamma välfärd och minskar utgifterna i våra socialförsäkringssystem. Löneinkomster och självförsörjning bidrar till ett bättre liv för alla människor. Fler sysselsatta leder också till minskad arbetslöshet. Konjunktur, efterfrågan och politiska reformer påverkar antalet sysselsatta.
Här finns en större sammanställning över utvecklingen i Jönköpings län och branschvisa jämförelser med andra län;
Sysselsättning i Jönköpings län 2020
Förvärvsintensitet är i princip samma som sysselsättningsnivå: Den grundas på hur stor andel av alla boende i länet (nattbefolkning) mellan 20-64 år som enligt Skattemyndighetens uppgifter hade inkomst från förvärvsarbete under november aktuellt år. Förvärvsintensiteten ändras över tid beroende på konjunktur och demografiskt befolkningsunderlag. Kartorna avser läget 2021.
Observera att skalorna är olika i varje separat karta även om färgerna är densamma. Syftet är att visa skillnader inom länets kommuner.
Källa: SCB
Sysselsättning skapar skatteintäkter till vår gemensamma välfärd och minskar utgifterna i våra socialförsäkringssystem. Löneinkomster och självförsörjning bidrar till ett bättre liv för alla människor. Fler sysselsatta leder också till minskad arbetslöshet. Konjunktur, efterfrågan och politiska reformer påverkar antalet sysselsatta.
Här finns en större sammanställning över utvecklingen i Jönköpings län och branschvisa jämförelser med andra län;
Sysselsättning i Jönköpings län 2020
* = Tidsseriebrott 2019 på grund av ny datakälla och metod för att ta fram statistiken. Från och med 2020 ersätter de månatliga arbetsgivardeklarationerna på individnivå (AGI) de årliga kontrolluppgifterna (KU). Mer information om förändringarna finns på www.scb.se
Årsstatistiken är nu ett medelvärde och ersätter tidigare statistik som grundades löneutbetalning under november månad. Detta för att väga in den variation av säsongssysselsättning som finns i vissa län.