Nya stambanor

Nya stambanor är en nyckelfråga för utveckling och tillväxt i både Jönköpings län och Sverige. I december 2017 presenterade Sverigeförhandlingen ett förslag på hur Sveriges nya stambanor ska byggas. I den nationella planen för infrastruktur som beslutades i juni 2022, finns hela systemet med för första gången. Överläggningar mellan riksdagspartierna fortsätter. Region Jönköpings län arbetar för ett helt system och en snabb byggstart, för att kunna realisera nyttorna med nya stambanor så snart som möjligt.

Många vill åka tåg – kapaciteten en utmaning

Järnvägstrafiken förväntas öka kraftigt framöver och persontrafiken har redan mer än fördubblats på 30 år. Redan idag är kapacitetsutnyttjandet på många järnvägssträckor mycket högt. Detta innebar en hög känslighet för störningar, låga hastigheter och stora punktlighetsproblem för den långväga trafiken, samt svårigheter för de regionala huvudmännen att erhålla kapacitet för önskad trafik. Upp till en tredjedel av långdistanstågen blir idag försenade. Detta undergräver förtroendet för järnvägen som transportmedel och försämrar Sveriges konkurrenskraft. Parallellt med förstärkt underhåll måste ytterligare kapacitet tillföras genom nya stambanor.

Nya stambanor ökar tillgänglighet och stärker arbetsmarknad

Nya stambanor kan även knyta samman storstadsregioner med kortare restider och bidra till regionförstoring med större arbetsmarknadsregioner. Forskning visar att en regions storlek är central för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen och regionförstoring har blivit ett begrepp.

Syftet med en investering i nya stambanor är att skapa en förbättrad tillgänglighet. Järnvägen är alltså medlet att nå målet. Med en förbättrad tillgänglighet förbättras individens möjligheter att välja sysselsättning och livsbana genom ökad tillgång till en större arbetsmarknad. Företagen får förbättrade möjligheter att rekrytera personal i och med att arbetsmarknaden omfattar fler. Likaså kommer många företag närmare kunderna på de marknader där företagets produkter ska avsättas.

Hastigheten sekundär – kapaciteten det viktigaste

Forskning visar att det finns en psykologisk övre gräns för arbetspendling på en timme. Därför har det av betydelse om tågets snitthastighet är 80 km/h, 220 km/h eller 300 km/h. Ju längre du hinner på en timme, desto större blir dina valmöjligheter när det gäller jobb, studier eller att besöka idrotts- och kulturevenemang över dagen. Med höga hastigheter blir dessutom inrikesflyget på kortare sträckor ointressant, vilket är en stor vinst för klimatet.

Högre hastighet leder inte per automatik till dyrare byggnation. Men tåg med en maxhastighet på 250 km/h bidrar ändå till stärkt möjlighet till arbetspendling och regionförstoring för orter längs banan i och med att den regionala tågtrafiken lättare kan samsas med fjärrtåg.

För Region Jönköpings län är kapaciteten överordnad hastigheten, det vill säga det är viktigare att det byggs nya stambanor än att det tågen måste hålla en viss given hastighet.

Mycket pengar, men ännu större samhällsnytta
De nya stambanorna kostar mycket pengar, men samtidigt ska vi komma ihåg att banornas tekniska livslängd uppskattas till cirka 100 år. Kostnaden utslagen på antalet år blir därför inte så hög när vi pratar investeringar i infrastruktur. Mycket talar också för att det värde som stambanorna skapar för näringsliv och samhälle kommer vara så mycket större än investeringen.

Behöver inte vara en barriär i landskapet
Att nya järnvägar behöver en betydligt mindre yta än en motorväg kanske inte är så överraskande. Ännu mer resurseffektivt blir det om banan helt eller till delvis byggs på en bro på pelare. Då kan marken användas på annat sätt under själva järnvägen. Maskiner kan bruka åkermarken, djur kan passera obehindrat och människor kan utöva ett rörligt friluftsliv. Teknik för att bygga på detta sätt har utvecklats i bland annat Japan och Kina – en teknik som dessutom ofta blir billigare än traditionella byggsätt.

Ett smidigt resande ut i Europa
Visst går det redan idag att ta tåget ut i Europa, men det är både krångligt och tidsödande. I framtiden kommer det dock gå så mycket snabbare och smidigare. När Sveriges nya stambanor står färdiga beräknas Danmark och Tyskland redan vara klara med sina nya stambanor från Köpenhamn ner till Hamburg. Och från Hamburg finns redan snabba tåg vidare ut i Tyskland och övriga Europa. Det innebär att de nya stambanorna i Sverige redan från start kan kopplas ihop med de järnvägar som finns i övriga Europa.

Samma teknik som våra grannländer
Framtidens teknik är inte färdigutvecklad och EU har genom direktiv bestämt att järnvägarna i respektive land måste fungera ihop. Tåg ska kunna passera flera länder under en resa så att resenären bara ska kunna njuta och ha det bekvämt. Fortfarande är det alltså nya snabba järnvägar med vanlig räls som gäller för att vi i Sverige i närtid ska kunna skapa ett klimatvänligt transportsystem i stor skala och bli en del i det europeiska nätverket för järnväg.

Vi kan inte vänta längre
Vi har faktiskt inte tid att vänta längre. Diskussionen om de nya stambanorna för höghastighetståg har redan pågått i mer än 30 år. Under tiden har antalet resande med tåg utvecklats mycket mer än vad som förutsetts. Likaså har godstrafiken ökat kraftigt på de järnvägar vi har idag. Det ryms helt enkelt inte fler tåg på befintliga järnvägar. Vi behöver nya stambanor nu för att på så sätt frigöra kapacitet på befintliga järnvägar. Då kan dessa luckor fyllas med andra tåg och mer gods transporteras på järnväg. Då skapas inte bara bättre möjligheter till pendlande mellan mindre orter längs de nuvarande järnvägarna, vi kan också resa och transportera gods på ett mer klimatvänligt sätt.

Se filmen "Åtta myter om nya stambanor"

Rapport - Stora regionala nyttor med nya stambanor.pdf 

Rapport - Nya stambanor, uppdatering av samhällsekonomisk kalkyl med multivariabel känslighetsanalys (extern länk, pdf)

Rapport - Bedömningar av stora infrastrukturprojekt (pdf, 1.5 MB)

Rapport - Nya stambanor konsekvenser och möjligheter (pdf, 1.4 MB)