Nyheter
Just nu finns det inga nyheter inom detta ämne.
Fotograf:
Du har inga notiser.
Du är inte medlem i någon arbetsplatsyta
Hållbar utveckling innehåller tre ömsesidigt beroende dimensioner: den sociala och kulturella, den ekologiska och den ekonomiska.
Den sociala och kulturella dimensionen lyfter fram betydelsen av människors initiativ, engagemang och skaparkraft liksom betydelsen av att resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt. Alla människor ska vara garanterade social service, trygghet och delaktighet i samhällslivet. Vi regionala utvecklingsaktörer i länet har ett gemensamt ansvar att skapa ett samhälle med mångfald och demokratiska värderingar. Kultur förändras över tid. Hållbar kulturell utveckling innebär att vanor, traditioner, seder och bruk respekteras och värnas.
Den ekologiska dimensionen handlar om att ekosystemen ska skyddas och att livsmiljön ska utvecklas utan att miljö och klimat tar skada. De mest kritiska miljöaspekterna att ta hänsyn till är klimatförändringarna, utarmningen av biologisk mångfald, brutna kretslopp av näringsämnen och spridning av miljögifter. De här problemen kan äventyra både nuvarande och kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling kräver att vi anpassar oss till klimatförändringar och att vi förebygger och hanterar risker. Det handlar också om att vi skyddar miljön och utnyttjar våra resurser effektivt i vårt arbete att minska koldioxidutsläppen.
Den ekonomiska dimensionen handlar om att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden. Möjligheten att utveckla ett framtida hållbart välfärdssamhälle hänger tätt ihop med näringslivets utveckling. För den framtida ekonomiska tillväxten är utvecklingen av produktiviteten i näringslivet och förmågan att utveckla och sälja nya varor och tjänster avgörande. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv ska bidra till att skapa hållbar tillväxt utan att äventyra miljön eller människors välmående.
Just nu finns det inga nyheter inom detta ämne.
Förvärvsarbete skapar ekonomisk tillväxt, individuella möjligheter, självbestämmande och skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Arbetslöshet skapar utanförskap. Det är därför viktigt att så stor andel som möjligt av den arbetsföra befolkningen är sysselsatt.
Länets arbetsmarknad domineras av tillverkande industri, servicenäringar och offentlig verksamhet. Det är en orsak till att det har funnits gott om arbete även för personer med låg formell utbildningsnivå. Därför har den totala arbetslösheten under lång tid varit relativt låg i Jönköpings län.
Våren 2020 slog Coronapandemin till och vissa branscher drabbas hårt, andra inte alls. Varselnivån ökade kraftigt under mars-april men utfallet blev inte så stort. Ungefär en fjärdedel av länets anställda inom privat näringsliv berördes av korttidsarbete under 2020-2021. Sysselsättningen har ökat under 2021-2022 trots krig, oroligheter och kostnadsökningar.
Arbetslösheten har minskat under 2021 och 2022. Även långtidsarbetslösheten har sjunkit tillbaka och är nu betydligt lägre än tidigare.
Under länkarna nedan finns mer omfattande statistik kring utvecklingen på arbetsmarknaden i Jönköpings län aktuell månad.
Arbetsmarknadsläget december 2021 (pdf, 1.6 MB)
Arbetsmarknadsläget april 2022 (pdf, 1.6 MB)
Arbetsmarknadsläget augusti 2022 (pdf, 1.5 MB)
Arbetsmarknadsläget oktober 2022 (pdf, 1.4 MB)
Arbetsmarknadsläget december 2022 (pdf, 1.6 MB)
Arbetspendling grundas på arbetstagarens arbetsställe och bostadsadress utifrån Skatteverkets uppgifter i senaste deklarationen.
De flesta bor och arbetar inom samma kommun, men många korsar både en kommun- eller länsgräns till och från sin arbetsplats. Vid mer långväga arbetspendling är veckopendling eller distansarbete troligare.
De största volymerna in- och utpendling sker till och från Västa Götalands län.
Människor rör sig i olika omfattning mellan sin bostad och arbetsplats, så kallad arbetspendling. Tabellen visar antalet förvärvsarbetande som pendlar över länsgräns till och från Jönköpings län 2020. Både inpendlare, utpendlare och netto redovisas.
Källa: SCB.
01 Stockholms län | 03 Uppsala län | 04 Södermanlands län | 05 Östergötlands län | 07 Kronobergs län | 08 Kalmar län | 09 Gotlands län | 10 Blekinge län | 12 Skåne län | 13 Hallands län | 14 Västra Götalands län | 17 Värmlands län | 18 Örebro län | 19 Västmanlands län | 20 Dalarnas län | 21 Gävleborgs län | 22 Västernorrlands län | 23 Jämtlands län | 24 Västerbottens län | 25 Norrbottens län | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Utpendling | 1692 | 92 | 90 | 1514 | 1575 | 705 | 19 | 76 | 759 | 668 | 2581 | 47 | 130 | 60 | 65 | 56 | 60 | 22 | 35 | 30 |
Inpendling | 1044 | 116 | 87 | 2120 | 1545 | 1050 | 28 | 93 | 864 | 1253 | 3561 | 92 | 173 | 111 | 76 | 61 | 53 | 29 | 57 | 30 |
Netto | -648 | 24 | -3 | 606 | -30 | 345 | 9 | 17 | 105 | 585 | 980 | 45 | 43 | 51 | 11 | 5 | -7 | 7 | 22 | 0 |
Om man lägger samman in- och utpendling så uppstår ett netto. Tabellen nedan är en sammanställning på hur många förvärvsarbetande som rör sig till och från en kommun.
Källa: SCB, RAMS
Aneby | Gnosjö | Mullsjö | Habo | Gislaved | Vaggeryd | Jönköping | Nässjö | Värnamo | Sävsjö | Vetlanda | Eksjö | Tranås | Länet | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Inpendling | 892 | 2809 | 1041 | 1748 | 3733 | 1594 | 14936 | 3527 | 3904 | 1167 | 2242 | 3720 | 1988 | 43301 |
Utpendling | 1674 | 1285 | 1878 | 3861 | 3233 | 3014 | 8858 | 4965 | 3879 | 1655 | 2703 | 2176 | 1953 | 41134 |
Netto | -782 | 1524 | -837 | -2113 | 500 | -1420 | 6078 | -1438 | 25 | -488 | -461 | 1544 | 35 | 2167 |
En indikator på efterfrågan på arbetskraft är inflödet av nya platser till Arbetsförmedlingen. Beakta dock att Arbetsförmedlingen endast har cirka en tredjedel av marknaden. Resten av rekryteringarna går genom bemanningsföretag och egna kontakter.
Företagsjouren är en stödfunktion som Region Jönköpings län erbjuder. Företagsjouren hjälper företag i Jönköpings län att överleva en krissituation genom olika insatser. Insatserna har varit lyckade över tid och många arbetstillfällen har räddats varje år.
Förutsättningarna ändrades i och med covid-pandemin under 2020. Företagen fick genom olika insatser och ekonomiskt stöd från Tillväxtverket hjälp med att hantera den kris som många råkade ut för. Företagsjouren hade givetvis också en viktig roll 2020-2021 men statistiken över räddade arbetstillfällen blev svår att följa. Därför är inte diagrammet nedan uppdaterat.
Företagsjouren är en neutral samtalspartner för företag i svårigheter. Företagsjouren arbetar över hela Jönköpings län och är ett stöd för de 13 kommunerna.
Fotograf: Johan W Avby
* = Tidsseriebrott, fr.o.m. referensår 2019 används en ny datakälla och metod för att ta fram statistiken. De månatliga arbetsgivardeklarationerna på individnivå (AGI) ersätter de årliga kontrolluppgifterna (KU) och förvärvsarbetande klassificeras numera efter utbetald lön i november. Mer information om förändringarna finns på www.scb.se/rams
Betrakta därför statistiken för redovisad period som något osäker.
Vi lever alla på samma jord. För en hållbar utveckling och god livsmiljö finns ett antal mål uppsatta. De syftar till att minska belastningen på miljö, klimat och förbrukning av jordens resurser. Länsstyrelsen arbetar med fyra åtgärdsprogram som följs upp kontinuerligt.
Det finns 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen har bestämt ska uppnås i Sverige innan år 2020. Varje år bedömer Länsstyrelsen i Jönköpings län hur det går här i länet med målen. Generellt i Sverige är bedömningen att få mål kommer att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och tyvärr ser det likadant ut i Jönköpings län.
För att miljökvalitetsmålen ska få genomslag i länet samordnas det regionala miljömålsarbetet av Länsstyrelsen tillsammans med länets kommuner, andra myndigheter, Region Jönköpings län, näringsliv och föreningar.
Sveriges miljömåls webbplats ger tips och råd om vad du behöver tänka på för att komma igång med ett strukturerat miljöarbete.
Självförsörjningsgraden av livsmedel har minskat drastiskt senaste 20 åren. Jordbruksmarken är en värdefull resurs som noga bör beaktas vid byggnation av ny infrastruktur och bostäder, framförallt i stadsnära miljöer. Mer information finns under länken nedan!
https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/stat-och-kommun/miljo/jordbruksmarkens-framtid.html
* Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå och dessa bedömningar gäller också på länsnivå.
Begränsad klimatpåverkan* | Frisk luft | Bara naturlig försurning | Giftfri miljö | Skyddande ozonskikt* | Säker strålmiljö* | Ingen övergödning | Levande sjöar och vattendrag | Grundvatten av god kvalitet | Myllrande våtmarker | Levande skogar | Ett rikt odlingslandskap | God bebyggd miljö | Ett rikt växt-och djurliv | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Bedömning av måluppfyllelse | Nej | Nej | Nej | Nej | Ja | Nära | Nej | Nej | Nära | Nej | Nej | Nej | Nej | Nej |
Utvecklingen i miljön | Negativ | Ingen tydlig riktning | Positiv | Tillräckliga underlag saknas | Positiv | Ingen tydlig riktning | Positiv | Ingen tydlig riktning | Ingen tydlig riktning | Ingen tydlig riktning | Ingen tydlig riktning | Negativ | Ingen tydlig riktning | Negativ |
I Jönköpings län står transportsektorn för 33 procent av den totala energiförbrukningen vilket gör sektorn till den mest energianvändande. Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Fordonens avgaser, buller och slitagepartiklar medför också hälsoeffekter. Utvecklingen inom transportområdet har en avgörande betydelse i arbetet med att nå flera av miljökvalitetsmålen.
I Sverige är drygt 80 procent av hushållen bilägare och vart tredje hushåll har mer än en bil. Trots fler personbilar minskar den totala körsträckan per år.
Vi är nu inne i en förnyelseperiod där antalet el- och laddhybrider ökar för varje år. Tabellen nedan visar utvecklingen i länets kommuner 2016-2020.
Den nedre tabellen visar samtliga registrerade fordon i Jönköpings län 2018 och 2020.
Utvecklingen går snabbt framåt. De senste åren har fler fossilfria personbilar registrerats i länet.
Källa: Trafikanalys
Aneby | Eksjö | Gislaved | Gnosjö | Habo | Jönköping | Mullsjö | Nässjö | Sävsjö | Tranås | Vaggeryd | Vetlanda | Värnamo | Jönköpings län | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2016 | 4 | 18 | 46 | 30 | 24 | 341 | 1 | 32 | 7 | 22 | 24 | 44 | 73 | 669 |
2017 | 8 | 25 | 68 | 45 | 29 | 485 | 5 | 52 | 11 | 40 | 43 | 58 | 119 | 988 |
2018 | 14 | 35 | 125 | 66 | 44 | 724 | 14 | 85 | 15 | 65 | 61 | 92 | 182 | 1522 |
2019 | 58 | 168 | 359 | 154 | 171 | 2835 | 110 | 295 | 99 | 206 | 217 | 476 | 688 | 5838 |
2020 | 105 | 252 | 498 | 225 | 284 | 3999 | 146 | 490 | 173 | 289 | 286 | 681 | 954 | 8382 |
Tabellen visar antal registrerade fordon i trafik i Jönköpings län 2018 och 2020
Personbilar | därav husbilar | Lätt lastbil | därav husbilar | Tung lastbil | därav dragfordon | Buss | Motorcykel | Moped klass 1 | Traktor | Snöskoter | Terränghjuling | Terrängskoter | Släpvagn | därav husvagnar | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2018 | 189559 | 407 | 21349 | 178 | 3474 | 364 | 607 | 12658 | 3532 | 18468 | 441 | 4212 | 22 | 53454 | 9925 |
2020 | 191773 | 420 | 22464 | 361 | 3532 | 361 | 458 | 13146 | 4247 | 19300 | 466 | 4404 | 25 | 56110 | 9467 |
Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Etappmålet till år 2020 innebär att de svenska utsläppen från den icke handlande sektorn ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990.
Jönköpings län har sedan år 2007 jobbat aktivt med energifrågor och har som mål att till 2020 sänka utsläppen av växthusgaser med 30 procent från 1990. Utsläppen i länet har minskat med 26 procent under perioden 1990 – 2019.
Klimatpåverkande utsläpp i Sverige, uttryckt i tusen ton koldioxidekvivalenter (1000 ton CO2e/år). Koldioxid (CO2) metan (CH4), dikväveoxid (=lustgas, N2O) och sex fluorerade gaser är medräknade i utsläppsmängden. Koldioxidekvivalenten är olika för olika gaser beroende på effekten av klimatpåverkan.
Fördjupad information om olika samhällssektorers växthusgasutsläpp, definitioner och data för nationella utsläpp av växthusgaser finns på Miljömålsportalen
Utsläpp av kväveoxider (NOx) bidrar till flera miljöproblem bland annat övergödning. Utsläppen påverkar också människors hälsa, dels genom höga halter i tätortsluften, dels genom att marknära ozon har allvarliga hälsoeffekter. 47 procent av utsläppen av kväveoxider 2019 kommer från transporter, främst tunga fordon, men personbilar står också för en betydande del av utsläppen.
Även energiproduktion vid förbränningsanläggningar innebär utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län har mer än halverats sedan år 1990. Minskningen beror på skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon. Utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län fortsätter minska och uppgick år 2019 till 4 163 ton.
Fotograf: Johan W Alby
I Jönköpings län har den totala åkerarealen minskat med 10 210 hektar (10,6 procent) sedan år 1998. År 1998 används som utgångsår eftersom att länet då utökades med två kommuner. År 2020 finns det 85 714 hektar åkermark i länet. Av den totala markarealen används 61 975 hektar (72 procent) till slåtter- och betesvallar och 17 272 hektar (20 procent) till odling av spannmål och oljeväxter. Resten består av träda och odling av andra grödor.
Fotograf: Johan W Avby
Näringslivets utveckling har stor betydelse för vår välfärd. Tillväxt och ekonomisk utveckling skapar sysselsättning, investeringsutrymme och ökade inkomster, både för individer och skatteintäkter till gemensam samhällsservice. Vi behöver fler nya företag och nyetableringar samtidigt som befintliga företag fortsätter att utvecklas. En växande befolkning ger ökad efterfrågan. En breddad näringslivsstruktur med fler företag inom tjänste- och servicesektorn behövs för att öka sysselsättningen bland de som idag står utanför arbetsmarknaden.
Här finns en ny rapport på näringslivets utveckling 2015-2020 som tagits fram av dun&bradstreet Näringslivsanalys (pptx, 9.3 MB)
Källa: Kreametern, Tillväxtverket
Blekinge län | Dalarnas län | Gotlands län | Gävleborgs län | Hallands län | Jämtlands län | Jönköpings län | Kalmar län | Kronobergs län | Norrbottens län | Skåne län | Stockholms län | Södermanlands län | Uppsala län | Värmlands län | Västerbottens län | Västernorrlands län | Västmanlands län | Västra Götalands län | Örebro län | Östergötlands län | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2012 | 1509 | 2818 | 9014 | 2703 | 3562 | 1443 | 3183 | 2571 | 3847 | 2605 | 19384 | 67190 | 2712 | 4067 | 2479 | 2679 | 2303 | 2516 | 23477 | 2843 | 4314 |
2013 | 1560 | 2746 | 904 | 2682 | 3472 | 1438 | 3288 | 2490 | 3716 | 2646 | 19101 | 67504 | 2677 | 4040 | 2500 | 2704 | 2217 | 2464 | 23336 | 2833 | 4270 |
2014 | 1562 | 2648 | 879 | 2596 | 3323 | 1376 | 3057 | 2462 | 4177 | 2620 | 18414 | 67908 | 2680 | 4139 | 2357 | 2667 | 2199 | 2333 | 23279 | 2721 | 4294 |
2015 | 1464 | 2573 | 879 | 2565 | 3219 | 1406 | 2990 | 2415 | 4054 | 2585 | 18401 | 68840 | 2517 | 4166 | 2322 | 2610 | 2129 | 2314 | 23090 | 2588 | 4195 |
2016 | 1394 | 2506 | 866 | 2507 | 3009 | 1419 | 2979 | 2341 | 4343 | 2368 | 18562 | 68675 | 2343 | 4039 | 2314 | 2626 | 2096 | 2378 | 23009 | 2634 | 4122 |
Nyföretagande är en förutsättning för tillväxt och en mer diversifierad arbetsmarknad. Företagande är också en möjlighet till självförsörjning och självförverkligande istället för bidrag från samhället eller som komplement till löneinkomst från annat förvärvsarbete.
Jönköpings län ligger traditionellt lågt i nyföretagande eftersom det under lång tid har funnits gott om arbete för alla med tillräcklig kompetens.
Källa: Tillväxtanalys
Aneby | Gnosjö | Mullsjö | Habo | Gislaved | Vaggeryd | Jönköping | Nässjö | Värnamo | Sävsjö | Vetlanda | Eksjö | Tranås | Länet | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2016 | 26 | 44 | 37 | 65 | 136 | 68 | 847 | 140 | 185 | 64 | 126 | 76 | 106 | 1709 |
2017 | 40 | 36 | 34 | 61 | 160 | 85 | 836 | 146 | 174 | 47 | 112 | 100 | 87 | 1779 |
2018 | 28 | 38 | 24 | 40 | 131 | 61 | 827 | 150 | 166 | 61 | 108 | 93 | 82 | 1809 |
2019 | 37 | 46 | 38 | 66 | 129 | 58 | 837 | 160 | 168 | 62 | 132 | 101 | 84 | 1794 |
2020 | 48 | 57 | 50 | 74 | 119 | 71 | 1002 | 173 | 202 | 63 | 150 | 104 | 115 | 2228 |
Resultatet kommer från en årlig undersökning som mäter företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Rankingen bygger på 18 faktorer som viktas olika. Tyngst väger företagens sammanfattande omdöme om kommunens företagsklimat. Denna faktor står för en tredjedel av rankingen.
Den senaste rankingen bygger på 32 000 enkätsvar (50 % svarsfrekvens). Undersökningen genomförs av Demoskop på uppdrag från Svenskt Näringsliv. Syftet är att visa var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Observera att det endast är en "temperaturmätare" där företagens omdöme väger tungt.
Hela Sveriges företagsklimat, Svenskt Näringslivs webbplats Företagsklimat
Habo | Tranås | Mullsjö | Aneby | Gnosjö | Vaggeryd | Sävsjö | Nässjö | Värnamo | Jönköping | Vetlanda | Gislaved | Eksjö | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Sverigeranking | 12 | 16 | 33 | 37 | 39 | 51 | 59 | 61 | 76 | 113 | 121 | 122 | 155 |
Förändring | 7 | 6 | -7 | -5 | -16 | -15 | 12 | -8 | -31 | -7 | -5 | 17 | -14 |
Diagrammen visar antal och andel förvärvsarbetande dagbefolkning (med arbetsplats i länet) fördelat på näringsgren enligt SNI 2007.
Den enskilt största näringsgrenen i Jönköpings län 2021 är tillverkningsindustrin med 39 455 förvärvsarbetande (21,8 %). Uppskattningsvis är ytterligare cirka en tredjedel av antalet förvärvsarbetande inom företagstjänster också kopplade till länets tillverkningsindustri.
Sammantaget arbetar flest individer inom offentlig verksamhet. Lägst andel sysselsatta återfinns inom finans- och försäkringsverksamhet.
All offentlig verksamhet kostar pengar. Länets kommuner behöver skatteintäkter av olika slag för att finansiera nödvändig samhällsservice. De som förvärvsarbetat bidrar till bruttoregionalprodukten (BRP). Den så kallade försörjningsbördan är också en viktig komponent i den regionala ekonomin – hur många unga och gamla varje person i arbetsför ålder måste bidra till att försörja.
Offentlig verksamhet måste finansieras genom statliga bidrag och skatteintäkter. Kommunernas kostnader återspeglas i huvudsak av demografiska och geografiska faktorer samt sysselsättning. Försörjningsbördan (d.v.s. hur många unga och gamla varje person i arbetsför ålder kan bidra till att försörja) påverkar också i slutändan kommunens nettokostnader.
Diagrammet avser kommunens totala nettokostnader dividerat med antal invånare. Nettokostnaden avser verksamhetskostnader samt kostnader för avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar alltså hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning.
Offentlig verksamhet finansieras genom statliga bidrag och skatteintäkter. Skattesatsen är politiskt beslutad och varierar mellan kommuner. Den speglar ofta kommunens kostnader i förhållande till prognostiserade skatteintäkter. Demografin spelar en stor roll. Av varje intjänad hundralapp går följande procentsats till kommunen.
Vaggeryd | Jönköping | Tranås | Vetlanda | Värnamo | Mullsjö | Sävsjö | Aneby | Gislaved | Habo | Nässjö | Gnosjö | Eksjö | Riket | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kronor per invånare | 32,45 | 32,6 | 32,67 | 32,77 | 32,78 | 33,1 | 33,18 | 33,35 | 33,39 | 33,43 | 33,45 | 33,5 | 33,52 | 33,43 |
Sysselsättning skapar skatteintäkter till vår gemensamma välfärd och minskar utgifterna i våra socialförsäkringssystem. Löneinkomster och självförsörjning bidrar till ett bättre liv för alla människor. Fler sysselsatta leder också till minskad arbetslöshet. Konjunktur, efterfrågan och politiska reformer påverkar antalet sysselsatta.
Här finns en större sammanställning över utvecklingen i Jönköpings län och branschvisa jämförelser med andra län;
Sysselsättning i Jönköpings län 2020
Förvärvsintensitet är i princip samma som sysselsättningsnivå: Den grundas på hur stor andel av alla boende i länet (nattbefolkning) mellan 20-64 år som enligt Skattemyndighetens uppgifter hade inkomst från förvärvsarbete aktuellt år. Förvärvsintensiteten ändras över tid beroende på konjunktur och demografiskt befolkningsunderlag. Kartorna avser läget 2018-12-31.
Sysselsättning skapar skatteintäkter till vår gemensamma välfärd och minskar utgifterna i våra socialförsäkringssystem. Löneinkomster och självförsörjning bidrar till ett bättre liv för alla människor. Fler sysselsatta leder också till minskad arbetslöshet. Konjunktur, efterfrågan och politiska reformer påverkar antalet sysselsatta.
Här finns en större sammanställning över utvecklingen i Jönköpings län och branschvisa jämförelser med andra län;
Sysselsättning i Jönköpings län 2020
* = Tidsseriebrott, fr.o.m. referensår 2019 används en ny datakälla och metod för att ta fram statistiken. De månatliga arbetsgivardeklarationerna på individnivå (AGI) ersätter de årliga kontrolluppgifterna (KU) och förvärvsarbetande klassificeras numera efter utbetald lön i november. Mer information om förändringarna finns på www.scb.se/rams
Betrakta därför statistiken för redovisad period som något osäker.