Hållbarhet - människan, miljön, ekonomin

Hållbar utveckling innehåller tre ömsesidigt beroende dimensioner: den sociala och kulturella, den ekologiska och den ekonomiska.

Den sociala och kulturella dimensionen

Den sociala och kulturella dimensionen lyfter fram betydelsen av människors initiativ, engagemang och skaparkraft liksom betydelsen av att resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt. Alla människor ska vara garanterade social service, trygghet och delaktighet i samhällslivet. Vi regionala utvecklingsaktörer i länet har ett gemensamt ansvar att skapa ett samhälle med mångfald och demokratiska värderingar. Kultur förändras över tid. Hållbar kulturell utveckling innebär att vanor, traditioner, seder och bruk respekteras och värnas.

Den ekologiska dimensionen

Den ekologiska dimensionen handlar om att ekosystemen ska skyddas och att livsmiljön ska utvecklas utan att miljö och klimat tar skada. De mest kritiska miljöaspekterna att ta hänsyn till är klimatförändringarna, utarmningen av biologisk mångfald, brutna kretslopp av näringsämnen och spridning av miljögifter. De här problemen kan äventyra både nuvarande och kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling kräver att vi anpassar oss till klimatförändringar och att vi förebygger och hanterar risker. Det handlar också om att vi skyddar miljön och utnyttjar våra resurser effektivt i vårt arbete att minska koldioxidutsläppen.

Den ekonomiska dimensionen

Den ekonomiska dimensionen handlar om att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden. Möjligheten att utveckla ett framtida hållbart välfärdssamhälle hänger tätt ihop med näringslivets utveckling. För den framtida ekonomiska tillväxten är utvecklingen av produktiviteten i näringslivet och förmågan att utveckla och sälja nya varor och tjänster avgörande. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv ska bidra till att skapa hållbar tillväxt utan att äventyra miljön eller människors välmående.

Nyheter

Just nu finns det inga nyheter inom detta ämne.

Vägar till hållbar utveckling

Goda exempel

Hållbarhetsdriven näringslivsutveckling och cirkulär ekonomi

Ingen ska lämnas utanför den digitala regionen

Om projektet

Hur går det?

Arbetsmarknad

Förvärvsarbete skapar ekonomisk tillväxt, individuella möjligheter, självbestämmande och skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Arbetslöshet skapar utanförskap. Det är därför viktigt att så stor andel som möjligt av den arbetsföra befolkningen är sysselsatt.

Länets arbetsmarknad domineras av tillverkande industri, servicenäringar och offentlig verksamhet. Det är en orsak till att det har funnits gott om arbete även för personer med låg formell utbildningsnivå. Därför har den totala arbetslösheten under lång tid varit relativt låg i Jönköpings län.

Våren 2020 slog Coronapandemin till och vissa branscher drabbas hårt, andra inte alls. Varselnivån ökade kraftigt under mars-april men utfallet blev inte så stort. Ungefär en fjärdedel av länets anställda inom privat näringsliv berördes av korttidsarbete under 2020-2021. Sysselsättningen har ökat under 2021-2022 trots krig, oroligheter och kostnadsökningar.
Arbetslösheten har minskat under 2021 och 2022. Även långtidsarbetslösheten har sjunkit tillbaka och är nu betydligt lägre än tidigare.

Under länkarna nedan finns mer omfattande statistik kring utvecklingen på arbetsmarknaden i Jönköpings län aktuell månad.

Arbetsmarknadsläget december 2021 (pdf, 1.6 MB)

Arbetsmarknadsläget april 2022 (pdf, 1.6 MB)

Arbetsmarknadsläget augusti 2022 (pdf, 1.5 MB)

Arbetsmarknadsläget oktober 2022 (pdf, 1.4 MB)

Arbetsmarknadsläget december 2022 (pdf, 1.6 MB)

Arbetslöshet

Arbetspendling

Arbetspendling grundas på arbetstagarens arbetsställe och bostadsadress utifrån Skatteverkets uppgifter i senaste deklarationen.

De flesta bor och arbetar inom samma kommun, men många korsar både en kommun- eller länsgräns till och från sin arbetsplats. Vid mer långväga arbetspendling är veckopendling eller distansarbete troligare.

De största volymerna in- och utpendling sker till och från Västa Götalands län.

Förvärvsarbetande pendlare över länsgräns

Människor rör sig i olika omfattning mellan sin bostad och arbetsplats, så kallad arbetspendling. Tabellen visar antalet förvärvsarbetande som pendlar över länsgräns till och från Jönköpings län 2020. Både inpendlare, utpendlare och netto redovisas.

Källa: SCB.

	01 Stockholms län	03 Uppsala län	04 Södermanlands län	05 Östergötlands län	07 Kronobergs län	08 Kalmar län	09 Gotlands län	10 Blekinge län	12 Skåne län	13 Hallands län	14 Västra Götalands län	17 Värmlands län	18 Örebro län	19 Västmanlands län	20 Dalarnas län	21 Gävleborgs län	22 Västernorrlands län	23 Jämtlands län	24 Västerbottens län	25 Norrbottens län
Utpendling	1692	92	90	1514	1575	705	19	76	759	668	2581	47	130	60	65	56	60	22	35	30
Inpendling	1044	116	87	2120	1545	1050	28	93	864	1253	3561	92	173	111	76	61	53	29	57	30
Netto	-648	24	-3	606	-30	345	9	17	105	585	980	45	43	51	11	5	-7	7	22	0

Nettopendling per kommun 2020

Om man lägger samman in- och utpendling så uppstår ett netto. Tabellen nedan är en sammanställning på hur många förvärvsarbetande som rör sig till och från en kommun.

Källa: SCB, RAMS

	Aneby	Gnosjö	Mullsjö	Habo	Gislaved	Vaggeryd	Jönköping	Nässjö	Värnamo	Sävsjö	Vetlanda	Eksjö	Tranås	Länet
Inpendling	892	2809	1041	1748	3733	1594	14936	3527	3904	1167	2242	3720	1988	43301
Utpendling	1674	1285	1878	3861	3233	3014	8858	4965	3879	1655	2703	2176	1953	41134
Netto	-782	1524	-837	-2113	500	-1420	6078	-1438	25	-488	-461	1544	35	2167

Nyanmälda platser

Räddade arbetstillfällen

Företagsjouren är en stödfunktion som Region Jönköpings län erbjuder. Företagsjouren hjälper företag i Jönköpings län att överleva en krissituation genom olika insatser. Insatserna har varit lyckade över tid och många arbetstillfällen har räddats varje år.

Förutsättningarna ändrades i och med covid-pandemin under 2020. Företagen fick genom olika insatser och ekonomiskt stöd från Tillväxtverket hjälp med att hantera den kris som många råkade ut för. Företagsjouren hade givetvis också en viktig roll 2020-2021 men statistiken över räddade arbetstillfällen blev svår att följa. Därför är inte diagrammet nedan uppdaterat.

Sysselsättningsförändring

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

* = Tidsseriebrott, fr.o.m. referensår 2019 används en ny datakälla och metod för att ta fram statistiken. De månatliga arbetsgivardeklarationerna på individnivå (AGI) ersätter de årliga kontrolluppgifterna (KU) och förvärvsarbetande klassificeras numera efter utbetald lön i november. Mer information om förändringarna finns på www.scb.se/rams

Betrakta därför statistiken för redovisad period som något osäker.

Varsel

Miljö, energi och klimat

Vi lever alla på samma jord. För en hållbar utveckling och god livsmiljö finns ett antal mål uppsatta. De syftar till att minska belastningen på miljö, klimat och förbrukning av jordens resurser. Länsstyrelsen arbetar med fyra åtgärdsprogram som följs upp kontinuerligt.

Det finns 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen har bestämt ska uppnås i Sverige innan år 2020. Varje år bedömer Länsstyrelsen i Jönköpings län hur det går här i länet med målen. Generellt i Sverige är bedömningen att få mål kommer att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och tyvärr ser det likadant ut i Jönköpings län.

För att miljökvalitetsmålen ska få genomslag i länet samordnas det regionala miljömålsarbetet av Länsstyrelsen tillsammans med länets kommuner, andra myndigheter, Region Jönköpings län, näringsliv och föreningar.

Sveriges miljömåls webbplats ger tips och råd om vad du behöver tänka på för att komma igång med ett strukturerat miljöarbete.

Sveriges miljömåls webbplats.

Självförsörjningsgraden av livsmedel har minskat drastiskt senaste 20 åren. Jordbruksmarken är en värdefull resurs som noga bör beaktas vid byggnation av ny infrastruktur och bostäder, framförallt i stadsnära miljöer. Mer information finns under länken nedan!

https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/stat-och-kommun/miljo/jordbruksmarkens-framtid.html

* Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå och dessa bedömningar gäller också på länsnivå.

	Begränsad klimatpåverkan*	Frisk luft	Bara naturlig försurning	Giftfri miljö	Skyddande ozonskikt*	Säker strålmiljö*	Ingen övergödning	Levande sjöar och vattendrag	Grundvatten av god kvalitet	Myllrande våtmarker	Levande skogar	Ett rikt odlingslandskap	God bebyggd miljö	Ett rikt växt-och djurliv
Bedömning av måluppfyllelse	Nej	Nej	Nej	Nej	Ja	Nära	Nej	Nej	Nära	Nej	Nej	Nej	Nej	Nej
Utvecklingen i miljön	Negativ	Ingen tydlig riktning	Positiv	Tillräckliga underlag saknas	Positiv	Ingen tydlig riktning	Positiv	Ingen tydlig riktning	Ingen tydlig riktning	Ingen tydlig riktning	Ingen tydlig riktning	Negativ	Ingen tydlig riktning	Negativ

Fordon och personbilar

I Jönköpings län står transportsektorn för 33 procent av den totala energiförbrukningen vilket gör sektorn till den mest energianvändande. Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Fordonens avgaser, buller och slitagepartiklar medför också hälsoeffekter. Utvecklingen inom transportområdet har en avgörande betydelse i arbetet med att nå flera av miljökvalitetsmålen.

I Sverige är drygt 80 procent av hushållen bilägare och vart tredje hushåll har mer än en bil. Trots fler personbilar minskar den totala körsträckan per år.
Vi är nu inne i en förnyelseperiod där antalet el- och laddhybrider ökar för varje år. Tabellen nedan visar utvecklingen i länets kommuner 2016-2020.

Den nedre tabellen visar samtliga registrerade fordon i Jönköpings län 2018 och 2020.

Registrerade el- och laddhybrider

Utvecklingen går snabbt framåt. De senste åren har fler fossilfria personbilar registrerats i länet.

Källa: Trafikanalys

	Aneby	Eksjö	Gislaved	Gnosjö	Habo	Jönköping	Mullsjö	Nässjö	Sävsjö	Tranås	Vaggeryd	Vetlanda	Värnamo	Jönköpings län
2016	4	18	46	30	24	341	1	32	7	22	24	44	73	669
2017	8	25	68	45	29	485	5	52	11	40	43	58	119	988
2018	14	35	125	66	44	724	14	85	15	65	61	92	182	1522
2019	58	168	359	154	171	2835	110	295	99	206	217	476	688	5838
2020	105	252	498	225	284	3999	146	490	173	289	286	681	954	8382

Fordon av olika slag i trafik

Tabellen visar antal registrerade fordon i trafik i Jönköpings län 2018 och 2020

	Personbilar	därav husbilar	Lätt lastbil	därav husbilar	Tung lastbil	därav dragfordon	Buss	Motorcykel	Moped klass 1	Traktor	Snöskoter	Terränghjuling	Terrängskoter	Släpvagn	därav husvagnar
2018	189559	407	21349	178	3474	364	607	12658	3532	18468	441	4212	22	53454	9925
2020	191773	420	22464	361	3532	361	458	13146	4247	19300	466	4404	25	56110	9467

Utsläpp växthusgaser

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Etappmålet till år 2020 innebär att de svenska utsläppen från den icke handlande sektorn ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990.

Jönköpings län har sedan år 2007 jobbat aktivt med energifrågor och har som mål att till 2020 sänka utsläppen av växthusgaser med 30 procent från 1990. Utsläppen i länet har minskat med 26 procent under perioden 1990 – 2019.

Klimatpåverkande utsläpp i Sverige, uttryckt i tusen ton koldioxidekvivalenter (1000 ton CO2e/år). Koldioxid (CO2) metan (CH4), dikväveoxid (=lustgas, N2O) och sex fluorerade gaser är medräknade i utsläppsmängden. Koldioxidekvivalenten är olika för olika gaser beroende på effekten av klimatpåverkan.

Fördjupad information om olika samhällssektorers växthusgasutsläpp, definitioner och data för nationella utsläpp av växthusgaser finns på Miljömålsportalen

Utsläpp av kväveoxider

Utsläpp av kväveoxider (NOx) bidrar till flera miljöproblem bland annat övergödning. Utsläppen påverkar också människors hälsa, dels genom höga halter i tätortsluften, dels genom att marknära ozon har allvarliga hälsoeffekter. 47 procent av utsläppen av kväveoxider 2019 kommer från transporter, främst tunga fordon, men personbilar står också för en betydande del av utsläppen.

Även energiproduktion vid förbränningsanläggningar innebär utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län har mer än halverats sedan år 1990. Minskningen beror på skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon. Utsläppen av kväveoxider i Jönköpings län fortsätter minska och uppgick år 2019 till 4 163 ton.

Areal åkermark

I Jönköpings län har den totala åkerarealen minskat med 10 210 hektar (10,6 procent) sedan år 1998. År 1998 används som utgångsår eftersom att länet då utökades med två kommuner. År 2020 finns det 85 714 hektar åkermark i länet. Av den totala markarealen används 61 975 hektar (72 procent) till slåtter- och betesvallar och 17 272 hektar (20 procent) till odling av spannmål och oljeväxter. Resten består av träda och odling av andra grödor.

Fordon

Näringsliv

Näringslivets utveckling har stor betydelse för vår välfärd. Tillväxt och ekonomisk utveckling skapar sysselsättning, investeringsutrymme och ökade inkomster, både för individer och skatteintäkter till gemensam samhällsservice. Vi behöver fler nya företag och nyetableringar samtidigt som befintliga företag fortsätter att utvecklas. En växande befolkning ger ökad efterfrågan. En breddad näringslivsstruktur med fler företag inom tjänste- och servicesektorn behövs för att öka sysselsättningen bland de som idag står utanför arbetsmarknaden.

Här finns en ny rapport på näringslivets utveckling 2015-2020 som tagits fram av dun&bradstreet Näringslivsanalys (pptx, 9.3 MB)

Kulturella och kreativa näringar (KKN)

Källa: Kreametern, Tillväxtverket

	Blekinge län	Dalarnas län	Gotlands län	Gävleborgs län	Hallands län	Jämtlands län	Jönköpings län	Kalmar län	Kronobergs län	Norrbottens län	Skåne län	Stockholms län	Södermanlands län	Uppsala län	Värmlands län	Västerbottens län	Västernorrlands län	Västmanlands län	Västra Götalands län	Örebro län	Östergötlands län
2012	1509	2818	9014	2703	3562	1443	3183	2571	3847	2605	19384	67190	2712	4067	2479	2679	2303	2516	23477	2843	4314
2013	1560	2746	904	2682	3472	1438	3288	2490	3716	2646	19101	67504	2677	4040	2500	2704	2217	2464	23336	2833	4270
2014	1562	2648	879	2596	3323	1376	3057	2462	4177	2620	18414	67908	2680	4139	2357	2667	2199	2333	23279	2721	4294
2015	1464	2573	879	2565	3219	1406	2990	2415	4054	2585	18401	68840	2517	4166	2322	2610	2129	2314	23090	2588	4195
2016	1394	2506	866	2507	3009	1419	2979	2341	4343	2368	18562	68675	2343	4039	2314	2626	2096	2378	23009	2634	4122

Nyföretagande

Nyföretagande är en förutsättning för tillväxt och en mer diversifierad arbetsmarknad. Företagande är också en möjlighet till självförsörjning och självförverkligande istället för bidrag från samhället eller som komplement till löneinkomst från annat förvärvsarbete.

Jönköpings län ligger traditionellt lågt i nyföretagande eftersom det under lång tid har funnits gott om arbete för alla med tillräcklig kompetens.

Källa: Tillväxtanalys

	Aneby	Gnosjö	Mullsjö	Habo	Gislaved	Vaggeryd	Jönköping	Nässjö	Värnamo	Sävsjö	Vetlanda	Eksjö	Tranås	Länet
2016	26	44	37	65	136	68	847	140	185	64	126	76	106	1709
2017	40	36	34	61	160	85	836	146	174	47	112	100	87	1779
2018	28	38	24	40	131	61	827	150	166	61	108	93	82	1809
2019	37	46	38	66	129	58	837	160	168	62	132	101	84	1794
2020	48	57	50	74	119	71	1002	173	202	63	150	104	115	2228

Företagsklimat

Företagsklimat 2021

Resultatet kommer från en årlig undersökning som mäter företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Rankingen bygger på 18 faktorer som viktas olika. Tyngst väger företagens sammanfattande omdöme om kommunens företagsklimat. Denna faktor står för en tredjedel av rankingen.

Den senaste rankingen bygger på 32 000 enkätsvar (50 % svarsfrekvens). Undersökningen genomförs av Demoskop på uppdrag från Svenskt Näringsliv. Syftet är att visa var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Observera att det endast är en "temperaturmätare" där företagens omdöme väger tungt.

Hela Sveriges företagsklimat, Svenskt Näringslivs webbplats Företagsklimat

	Habo	Tranås	Mullsjö	Aneby	Gnosjö	Vaggeryd	Sävsjö	Nässjö	Värnamo	Jönköping	Vetlanda	Gislaved	Eksjö
Sverigeranking	12	16	33	37	39	51	59	61	76	113	121	122	155
Förändring	7	6	-7	-5	-16	-15	12	-8	-31	-7	-5	17	-14

Förvärvsarbetande per näringsgren

Diagrammen visar antal och andel förvärvsarbetande dagbefolkning (med arbetsplats i länet) fördelat på näringsgren enligt SNI 2007.

Den enskilt största näringsgrenen i Jönköpings län 2021 är tillverkningsindustrin med 39 455 förvärvsarbetande (21,8 %). Uppskattningsvis är ytterligare cirka en tredjedel av antalet förvärvsarbetande inom företagstjänster också kopplade till länets tillverkningsindustri.

Sammantaget arbetar flest individer inom offentlig verksamhet. Lägst andel sysselsatta återfinns inom finans- och försäkringsverksamhet.

Besöksnäring

Kunskaps- och teknikintensitet

Regional ekonomi

All offentlig verksamhet kostar pengar. Länets kommuner behöver skatteintäkter av olika slag för att finansiera nödvändig samhällsservice. De som förvärvsarbetat bidrar till bruttoregionalprodukten (BRP). Den så kallade försörjningsbördan är också en viktig komponent i den regionala ekonomin – hur många unga och gamla varje person i arbetsför ålder måste bidra till att försörja.

BRP per capita

Försörjningskvot

Samhällskostnad per invånare

Offentlig verksamhet måste finansieras genom statliga bidrag och skatteintäkter. Kommunernas kostnader återspeglas i huvudsak av demografiska och geografiska faktorer samt sysselsättning. Försörjningsbördan (d.v.s. hur många unga och gamla varje person i arbetsför ålder kan bidra till att försörja) påverkar också i slutändan kommunens nettokostnader.

Diagrammet avser kommunens totala nettokostnader dividerat med antal invånare. Nettokostnaden avser verksamhetskostnader samt kostnader för avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar alltså hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning.

Skattekraft

Offentlig verksamhet finansieras genom statliga bidrag och skatteintäkter. Skattesatsen är politiskt beslutad och varierar mellan kommuner. Den speglar ofta kommunens kostnader i förhållande till prognostiserade skatteintäkter. Demografin spelar en stor roll. Av varje intjänad hundralapp går följande procentsats till kommunen.

	Vaggeryd	Jönköping	Tranås	Vetlanda	Värnamo	Mullsjö	Sävsjö	Aneby	Gislaved	Habo	Nässjö	Gnosjö	Eksjö	Riket
Kronor per invånare	32,45	32,6	32,67	32,77	32,78	33,1	33,18	33,35	33,39	33,43	33,45	33,5	33,52	33,43

Sysselsättning

Sysselsättning skapar skatteintäkter till vår gemensamma välfärd och minskar utgifterna i våra socialförsäkringssystem. Löneinkomster och självförsörjning bidrar till ett bättre liv för alla människor. Fler sysselsatta leder också till minskad arbetslöshet. Konjunktur, efterfrågan och politiska reformer påverkar antalet sysselsatta.

Här finns en större sammanställning över utvecklingen i Jönköpings län och branschvisa jämförelser med andra län;

Sysselsättning i Jönköpings län 2020