Livslångt lärande-Utveckling i Jönköpings län

Arbetsmarknad

Förvärvsarbete skapar ekonomisk tillväxt, individuell frihet och självbestämmande samt skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Därför är det viktigt att så stor andel som möjligt av den arbetsföra befolkningen är sysselsatt.

Länets arbetsmarknad domineras av tillverkande industri, servicenäringar och offentlig verksamhet. Näringslivsstrukturen är en orsak till att det har funnits gott om arbete även för personer med låg formell utbildningsnivå. Därför har den totala arbetslösheten under lång tid varit relativt låg i Jönköpings län.

Under länkarna nedan finns mer omfattande statistik kring utvecklingen på arbetsmarknaden i Jönköpings län aktuell månad.

Arbetsmarknadsläget december 2022 (pdf, 1.6 MB)

Arbetsmarknadsläget augusti 2023

Arbetsmarknadsläget december 2023

Arbetsmarknadsläget mars 2024

Arbetslöshet

Arbetspendling

Arbetspendling grundas på arbetstagarens arbetsställe och bostadsadress utifrån Skatteverkets uppgifter i senaste deklarationen.

De flesta bor och arbetar inom samma kommun, men många korsar både en kommun- eller länsgräns till och från sin arbetsplats. Vid mer långväga arbetspendling är veckopendling eller distansarbete troligare.

De största volymerna in- och utpendling sker till och från Västa Götalands län.

Förvärvsarbetande pendlare över länsgräns

Människor rör sig i olika omfattning mellan bostad och arbetsplats, så kallad arbetspendling. Tabellen visar antalet förvärvsarbetande 16-74 år som pendlar över länsgräns till och från Jönköpings län 2021. Både inpendlare, utpendlare och netto redovisas.

Källa: SCB.

	01 Stockholms län	03 Uppsala län	04 Södermanlands län	05 Östergötlands län	07 Kronobergs län	08 Kalmar län	09 Gotlands län	10 Blekinge län	12 Skåne län	13 Hallands län	14 Västra Götalands län	17 Värmlands län	18 Örebro län	19 Västmanlands län	20 Dalarnas län	21 Gävleborgs län	22 Västernorrlands län	23 Jämtlands län	24 Västerbottens län	25 Norrbottens län
Inpendling	1160	132	107	2196	1568	1128	26	111	930	1281	3705	114	186	116	93	67	48	29	63	32
Utpendling	1938	103	107	1614	1710	764	17	76	831	701	2786	62	154	72	64	70	52	33	41	31
Netto	-778	29	0	582	-142	364	9	35	99	580	919	52	32	44	29	-3	-4	-4	22	1

Nettopendling per kommun 2021

Efter in- och utpendling så uppstår ett netto. Tabellen nedan är en sammanställning på hur många förvärvsarbetande 16-74 år som pendlar till och från respektive kommun.

Källa: SCB, RAMS

	Aneby	Gnosjö	Mullsjö	Habo	Gislaved	Vaggeryd	Jönköping	Nässjö	Värnamo	Sävsjö	Vetlanda	Eksjö	Tranås
Inpendling	881	3011	1018	1784	3976	1544	15721	3705	4103	1180	2386	3910	2069
Utpendling	1774	1402	1920	4034	3369	3305	9439	5245	4075	1711	2863	2304	2024
Netto	-893	1609	-902	-2250	607	-1761	6282	-1540	28	-531	-477	1606	45

Nyanmälda platser

Räddade arbetstillfällen

Företagsjouren är en stödfunktion som Region Jönköpings län erbjuder. Företagsjouren hjälper företag i Jönköpings län att överleva en krissituation genom olika insatser. Insatserna har varit lyckade över tid och många arbetstillfällen har räddats varje år.

Förutsättningarna ändrades i och med covid-pandemin under 2020. Företagen fick genom olika insatser och ekonomiskt stöd från Tillväxtverket hjälp med att hantera den kris som många råkade ut för. Företagsjouren hade givetvis också en viktig roll 2020-2021 men statistiken över räddade arbetstillfällen blev svår att följa. Därför är inte diagrammet nedan uppdaterat.

Sysselsättningsförändring

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (BAS)

* = Tidsseriebrott 2019 på grund av ny datakälla och metod för att ta fram statistiken. Från och med 2020 ersätter de månatliga arbetsgivardeklarationerna på individnivå (AGI) de årliga kontrolluppgifterna (KU). Mer information om förändringarna finns på www.scb.se

Årsstatistiken är nu ett medelvärde och ersätter tidigare statistik som grundades löneutbetalning under november månad. Detta för att väga in den variation av säsongssysselsättning som finns i vissa län.

Varsel

Befolkning

Befolkningsprognos

Folkmängd

Den 31 december 2023 hade Jönköpings län 368 856 invånare – en minskning med 257 personer från 2022. Folkmängden ökade i 4 av 13 kommuner. Förändringen beror på minskad inflyttning från utlandet, negativt inrikes flyttnetto samt ett minskande födelsenetto.

Senaste 5 åren har länets befolkning ökat med 8 031 personer, varav 6 939 av dessa (86,4 %) i Jönköpings kommun.

50,8 procent av länets befolkning är män och 49,2 procent är kvinnor.

19,1 procent av länets befolkning är födda utomlands. Genomsnittet för riket är 20,4 procent. Spridningen i länet är relativt stor. Habo har 9,2 procent och Gnosjö 26,1 procent.

Befolkningsförändring 2023

Folkmängdsförändringens delar respektive år

Det finns två komponenter som styr folkmängdsutvecklingen respektive år. Naturlig förändring (födda minus döda) samt flyttnetto. Flyttnettot kan delas på in- och utflyttning till och från utlandet och in- och utflyttning till och från övriga Sverige.

Folkmängd per kön och kommun 2023

Det finns fler män än kvinnor i alla länets kommuner trots att kvinnorna lever längre. Det beror på fler orsaker. Det föds fler pojkar än flickor, fler kvinnor än män flyttar iväg för studier i yngre åldrar samtidigt som fler män har flyttat hit från utlandet de senaste åren.

Källa: SCB

	Aneby	Gnosjö	Mullsjö	Habo	Gislaved	Vaggeryd	Jönköping	Nässjö	Värnamo	Sävsjö	Vetlanda	Eksjö	Tranås	Länet
Män	3503	4791	3811	6683	15012	7618	73598	16283	17573	5997	14105	8917	9488	187379
Kvinnor	3349	4455	3766	6592	14002	7193	72563	15365	17028	5671	13393	8833	9267	181477
Total	6852	9246	7577	13275	29014	14811	146161	31648	34601	11668	27498	17750	18755	368856

Åldersstruktur

Flyttningar

Flyttnetto

Inflyttning till Jönköpings län bidrar till en positiv befolkningsutveckling och tillväxt. Samtidigt flyttar också människor från vårt län. Linjediagrammet redovisar nettoflyttning efter kön och ålder under 2023.

Tabellen visar sammanlagt inrikes flyttnetto per län de senaste 5 åren. Beakta att det är stor variation inom länen, d.v.s. vissa kommuner har utvecklats väldigt positivt medan andra har utvecklats negativt. Källa: SCB.

	03 Uppsala län	12 Skåne län	13 Hallands län	04 Södermanlands län	05 Östergötlands län	19 Västmanlands län	09 Gotlands län	23 Jämtlands län	18 Örebro län	24 Västerbottens län	17 Värmlands län	08 Kalmar län	06 Jönköpings län	21 Gävleborgs län	10 Blekinge län	20 Dalarnas län	07 Kronobergs län	14 Västra Götalands län	22 Västernorrlands län	25 Norrbottens län	01 Stockholms län
Inrikes flyttnetto 2019-2023	13408	13264	6225	4815	2157	1822	1347	913	720	402	-93	-737	-1294	-1325	-2112	-2581	-2632	-3486	-3548	-4855	-22410

In- och utflyttning

Inflyttning till Jönköpings län bidrar till en positiv befolkningsutveckling och tillväxt. Samtidigt flyttar också människor från vårt län. Vid årsskiftet återstår ett netto fördelat på alla åldrar. Linjediagrammet redovisar in- och utflyttning för alla åldrar under 2023.

I pdf-rapporterna nedan finns en utförligare beskrivning av olika flyttvariabler respektive år.

Flyttningar Jönköpings län 2018 (pdf, 903.2 KB)

Flyttningar i Jönköpings län 2019 (pdf, 1.3 MB)

Flyttningar i Jönköpings län 2020 (pdf, 915.0 KB)

Flyttningar i Jönköpings län 2021 (pdf, 851.9 KB)

Flyttningar i Jönköpings län 2022

Nyanlända

Många flyktingar sökte asyl i Sverige 2015 och 2016. I väntan på prövning om uppehållstillstånd och kommunplacering är asylsökande registrerade som boende i Migrationsverkets mottagningssystem. Under de pandemiåren 2020-2021 minskade antalet asylsökande.

Definitioner:

Anläggningsboende (ABO) är boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i hyreshus.
Eget boende (EBO) avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande.
Kommunalt boende är boende som kommunen står för under ansökningsprocessen när inte Migrationsverket kan erbjuda anläggningsboende i kommunen.
Kategorin "övrigt boende" består till främst av ensamkommande barn i kommunalt boende/familjehem/preplacerade barn (barn som bor hos t ex släkting).

Asylsökande i Migrationsverkets mottagningssystem 2023

Källa: Migrationsverket

	ANEBY	EKSJÖ	GISLAVED	GNOSJÖ	HABO	JÖNKÖPING	MULLSJÖ	NÄSSJÖ	SÄVSJÖ	TRANÅS	VAGGERYD	VETLANDA	VÄRNAMO	JÖNKÖPINGS LÄN
Anläggningsboende (ABO)	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Eget boende (EBO)	14	42	88	28	16	226	24	73	50	51	53	77	42	784
Kommunalt boende	8	..	..	8	20	156	12	..	7	..	14	..	34	443
Övrigt boende	0	..	..	0	0	12	0	..	0	..	0	..	0	19
Totalt	22	71	135	36	36	394	36	118	57	80	67	118	76	1246

Inkomst

Medelinkomst

Nettoinkomst är det en person får ut i lön efter skatt.

Sammanräknad förvärvsinkomst består både av inkomst av tjänst och av andra beskattningsbara inkomster och transfereringar.

Medelinkomsten är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Värdet påverkas av hur stor andel av befolkningen 20-64 år som är sysselsatt, tjänstgöringsgrad och lönenivå.

Ju högre medelvärde, desto bättre köpkraft och framtida pension.

Ekonomiskt bistånd

Nedan redovisas andelen individer i åldern 20 till 64 år som har ersättning från socialförsäkringssystemen vid sjukdom, arbetslöshet och ekonomiskt bistånd årsgenomsnitt 2021 respektive 2022.

Andelen har minskat det senaste året i alla länets kommuner. En god arbetsmarknad och färre långtidssjuka har lett till att färre individer i arbetsför ålder är beroende av bidrag för sin försörjning.

Sysselsättning

Sysselsättning skapar skatteintäkter till vår gemensamma välfärd och minskar utgifterna i våra socialförsäkringssystem. Löneinkomster och självförsörjning bidrar till ett bättre liv för alla människor. Fler sysselsatta leder också till minskad arbetslöshet. Konjunktur, efterfrågan och politiska reformer påverkar antalet sysselsatta.

Här finns en större sammanställning över utvecklingen i Jönköpings län och branschvisa jämförelser med andra län;

Sysselsättning i Jönköpings län 2020

Arbetslöshet

Förvärvsintensitet

Förvärvsintensitet är i princip samma som sysselsättningsnivå: Den grundas på hur stor andel av alla boende i länet (nattbefolkning) mellan 20-64 år som enligt Skattemyndighetens uppgifter hade inkomst från förvärvsarbete under november aktuellt år. Förvärvsintensiteten ändras över tid beroende på konjunktur och demografiskt befolkningsunderlag. Kartorna avser läget 2021.

Observera att skalorna är olika i varje separat karta även om färgerna är densamma. Syftet är att visa skillnader inom länets kommuner.

Inrikes och utrikes födda

Sysselsättning

Sysselsättning skapar skatteintäkter till vår gemensamma välfärd och minskar utgifterna i våra socialförsäkringssystem. Löneinkomster och självförsörjning bidrar till ett bättre liv för alla människor. Fler sysselsatta leder också till minskad arbetslöshet. Konjunktur, efterfrågan och politiska reformer påverkar antalet sysselsatta.

Här finns en större sammanställning över utvecklingen i Jönköpings län och branschvisa jämförelser med andra län;

Sysselsättning i Jönköpings län 2020

Sysselsättningsförändring

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (BAS)

* = Tidsseriebrott 2019 på grund av ny datakälla och metod för att ta fram statistiken. Från och med 2020 ersätter de månatliga arbetsgivardeklarationerna på individnivå (AGI) de årliga kontrolluppgifterna (KU). Mer information om förändringarna finns på www.scb.se

Årsstatistiken är nu ett medelvärde och ersätter tidigare statistik som grundades löneutbetalning under november månad. Detta för att väga in den variation av säsongssysselsättning som finns i vissa län.

Varsel

Utbildning

Utbildning är nödvändigt för att lära sig ett yrke och för att kunna få jobb på arbetsmarknaden. Arbetsgivare kräver minst en avslutad gymnasieexamen. Därför är det viktigt att så många barn som möjligt får gymnasiebehörighet på grundskolan och att ungdomar slutför sin gymnasieutbildning.
Utbildningsnivån har stor påverkan på människors fortsatta möjlighet till inkomstutveckling, karriär och framtida pension. De flesta av dagens bristyrken kräver akademisk examen eller spetsutbildning inom en yrkeskategori. Fortbildning i olika former är också viktigt för att tillföra nya kunskaper under hela arbetslivet.

Utbildningsnivå

Utbildningsnivån i Jönköpings län är relativt låg i jämförelse med riket. En lägre andel av arbetskraften 25-64 år har eftergymnasial utbildning och en högre andel endast förgymnasial eller gymnasial utbildning. Kvinnor har betydligt högre utbildningsnivå än män, vilket även gäller för riket. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat de senaste åren, men det är stor skillnad mellan könen och länets kommuner.

Andel per utbildningsnivå 25-64 år och kommun 2021

Källa: SCB

	Aneby	Gnosjö	Mullsjö	Habo	Gislaved	Vaggeryd	Jönköping	Nässjö	Värnamo	Sävsjö	Vetlanda	Eksjö	Tranås	Riket
Grundskola	0,13	0,21	0,12	0,09	0,19	0,14	0,1	0,14	0,14	0,17	0,14	0,12	0,13	0,11
Gymnasie	0,54	0,54	0,54	0,47	0,55	0,53	0,42	0,53	0,52	0,52	0,55	0,5	0,48	0,43
E-gymn < 3 år	0,15	0,12	0,14	0,15	0,12	0,14	0,17	0,15	0,14	0,14	0,15	0,14	0,15	0,16
E-gymn > 3 år	0,18	0,14	0,2	0,29	0,14	0,19	0,31	0,18	0,2	0,17	0,16	0,24	0,24	0,3

Förändring i utbildningsnivå

Matchningsgrad

Matchad förvärvsgrad beskriver hur stor andel av de personer som arbetar inom ett yrke som också har en godkänd utbildning/examen som krävs för yrkesrollen. I topp ligger i huvudsak legitimationsyrken.

Källa: SCB.

	35P psykologutbildning	75H läkarutbildning (exkl. disputerade som saknar läkarexamen)	85P polisutbildning	75P socionomutbildning	75L sjukgymnast-/fysioterapeututbildning	15G lärarutbildning för grundskolans tidigare år	35B biblioteks- och informationsvetenskap (minst 3 år)	75J receptarieutbildning	15B förskollärarutbildning	35J juristutbildning
Andel (%)	93,1	92,3	91,5	90,5	89,4	87,4	86,9	86,4	86,3	86,1

Matchningsgrad för högutbildade 20-64 år, inrikes respektive utrikes födda

Gymnasiebehörighet

Övergång till högre studier

Ungdomar väljer i olika omfattning att söka vidare till högre utbildning på eftergymnasial nivå inom 3 år från avslutad gymnasieexamen. Övergångsfrekvensen styrs av flera faktorer, dels om de har högskolebehörighet från gymnasiet, hur arbetsmarknaden ser ut och hur svårt det är att komma in på högre utbildning.

Det är en stor skillnad mellan könen och i allmänhet är det fler kvinnor än män som studerar vidare.

Aktivera JavaScript

Livslångt lärande