Social välfärd

Den 31 december 2023 hade Jönköpings län 368 856 invånare – en minskning med 257 personer från 2022. Folkmängden ökade i 4 av 13 kommuner. Förändringen beror på minskad inflyttning från utlandet, negativt inrikes flyttnetto samt ett minskande födelsenetto. 

Senaste 5 åren har länets befolkning ökat med 8 031 personer, varav 6 939 av dessa (86,4 %) i Jönköpings kommun. 

50,8 procent av länets befolkning är män och 49,2 procent är kvinnor.

19,1 procent av länets befolkning är födda utomlands. Genomsnittet för riket är 20,4 procent. Spridningen i länet är relativt stor. Habo har 9,2 procent och Gnosjö 26,1 procent. 

Befolkningsförändring 2023

Deltagande i allmänna val är en demokratisk rättighet. Rösträtten utnyttjas olika i länets kommuner. 

I Jönköpings län har deltagandet i en studiecirkel varierat under de senaste åren. Det kan vara en pandemieffekt.

Användningen av föräldraförsäkringen kan kopplas till det jämställdhetspolitiska målet om "obetalt hem- och omsorgsarbete". Skillnaden i uttag av föräldrapenning är stor mellan kvinnor och män. Även om nyfödda naturligt har större behov av sin mamma första året, är ambitionen att män ska ta större ansvar för sina barn.
Uttaget av VAB (tillfällig vård av barn) är det något mer jämställt. På länsnivå tog kvinnorna ut 60 % av dagarna 2022, medan männen tog ut 40 % (Riket 61/40).

Nettoinkomst är det en person får ut i lön efter skatt.

Sammanräknad förvärvsinkomst består både av inkomst av tjänst och av andra beskattningsbara inkomster och transfereringar.

Medelinkomsten är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Värdet påverkas av hur stor andel av befolkningen 20-64 år som är sysselsatt, tjänstgöringsgrad och lönenivå.

Ju högre medelvärde, desto bättre köpkraft och framtida pension.

Varje barn har rätt till social trygghet och till en levnadsstandard som krävs för att kunna utvecklas och medverka i olika samhällsaktiviteter. Nedan beskrivs hur stor andel barn i ekonomiskt utsatthet.

Indikatorn visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomst. Indikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll med de lägsta inkomsterna i samhället.  

Det finns ett starkt samband mellan avhysning (vräkning) och hemlöshet. Personer som blir avhysta har ofta mycket svårt att åter komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet beror på allt ifrån kommunernas och fastighetsägares förebyggande arbete till enskilda individers hälsoläge och ekonomiska förutsättningar.