Ohälsosamma matvanor-Utveckling i Jönköpings län

Hälsa

Medellivslängd

Medellivslängd kommuner

Den förväntade medellivslängden är något högre i Jönköpings län än i riket för både kvinnor och män. Högst förväntad medellivslängd har kvinnor i Habo kommun (87,4 år) och lägst medellivslängd har män i Eksjö kommun (80,2 år). Medellivslängden har ökat bland både män och kvinnor i länet de senaste åren. För kvinnor har den ökat från 83 år till 85 år mellan 2006-2022. Motsvarande siffror för männen är från 79 år till 81 år.

Ohälsotalet

Ohälsotalet är mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Ohälsotalet är något högre i Jönköpings län jämfört med riket, både för kvinnor och män. Ohälsotalet har minskat de senaste åren, både i länet och riket. Ohälsotalet varierar också kraftigt mellan kommunerna i länet. Ohälsotalet är lägst för männen i Habo och högst för kvinnorna i Eksjö.

Självskattad hälsa

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa handlar om hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Begreppet psykisk ohälsa används ofta för att beskriva det motsatta, det vill säga ett lägre upplevt välbefinnande ofta kopplat till olika psykiska eller fysiska symptom.

Psykisk ohälsa kan i förlängningen leda till både psykiska och fysiska tillstånd av mer allvarlig art, varför det är viktigt att uppmärksamma symptom på ett tidigare stadium. Flickor i Jönköpings län rapporterar psykosomatiska besvär i betydligt större utsträckning än pojkar. 57 procent av flickorna i skolår 9 anger att de har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan jämfört med 26 procent av pojkarna i länet. Variationen är stor mellan kommunerna.

De psykosomatiska besvär man har angett har varit huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig nere, varit irriterad, känt sig nervös, svårt att somna och att man känt mig stressad. Besvären har förekommit mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna.

Självskattad psykisk hälsa och vårdbehov

Region Jönköpings län har tillsammans med Landstinget i Kalmar län och Region Östergötland genomfört en enkätundersökning där invånarna själva får beskriva sin psykiska hälsa samt om och hur de söker vård för psykiska besvär.

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på ett anonymt frågeformulär om självskattad psykisk hälsa och vårdbehov till ett slumpmässigt urval om totalt 18 912 personer under 2015 och 2016. Studiens syfte är dels att beskriva den psykiska hälsan i sydöstra sjukvårdsregionen i åldersgruppen 18–44 år.

Studien visar att de allra flesta har en god psykisk hälsa, men den psykiska hälsan är ojämlikt fördelad. Kvinnor upplever sämre psykisk hälsa än vad män gör och ohälsan är större bland utrikes födda jämfört med personer födda i Sverige.

Det är ungefär lika vanligt att söka vård som att inte göra det när man upplever ett vårdbehov, och den vanligaste orsaken till att man inte söker vård är att man inte vill uppfattas som psykiskt sjuk.

Mer än hälften av de som söker vård för psykiska besvär vänder sig i första hand till vårdcentralen och de allra flesta är också nöjda med denna kontakt. Förtroendet för att vården skulle kunna hjälpa vid framtida besvär är också störst bland dem som har erfarenhet av vård för psykiska besvär från det senaste året.

Generellt visar studien på få skillnader mellan länen vad gäller psykisk hälsa, men i Jönköping är det både fler som söker vård via vårdcentralen och fler som är nöjda med vårdcentralen som första kontakt.

I enkäten kunde man också lämna synpunkter på vården och idéer till förbättringar. Synpunkterna handlar ofta om bemötande, som att man inte känner att man blir tagen på allvar, men också om att man önskar större medmänskligt engagemang och mer kontinuitet i vården. Många synpunkter rör också resurser och organisation, som att det behövs mer resurser för att ta emot patienter, mer personal och kortare väntetider.

Bland förbättringsförslagen nämns satsningar på förebyggande insatser samt mer kunskap till allmänheten för att minska fördomarna om psykisk ohälsa.

Psykisk hälsa_i sydöstra sjukvårdsregionen, Människors egna beskrivningar av symtom, påverkan på vardagen, orsaker och hantering

Psykisk hälsa i sydöstra sjukvårdsregionen, Synpunkter på vården av psykisk ohälsa och ideer till förbättring

Psykisk hälsa i sydöstra sjukvårdsregionen

Om enkätundersökningen på Region Östergötlands webbplats

Ungas hälsa

Folkhälsoenkät Ung

Folkhälsoenkät Ung är en enkätundersökning som kartlägger ungdomars hälsa och livsstil. Undersökningen genomförs som en webbenkät på skoltid och är en totalundersökning bland ungdomar som går i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet, även bland de ungdomar som går anpassad grund- och gymnasieskola. Hur ungdomarna i Jönköpings län mår idag har betydelse för hur de mår i framtiden och även för hur befolkningen i län.

Länsresultat

2023 års undersökning

Länssammanställning - Folkhälsoenkät Ung 2023

Enkät 2023

2020 års undersökning

Infografik

Länsrapport - Folkhälsoenkät Ung 2020

Tabellbilaga - Folkhälsoenkät Ung 2020

Enkät 2020

2017 års undersökning

Folkhälsoenkät Ung 2017

Utvalda diagram 2017

2015 års undersökning

Folkhälsoenkät Ung 2015

Kortrapport 2015 - Skillnader mellan ungdomar som går och de som inte går på gymnasiet

2013 års undersökning

Folkhälsoenkät Ung 2013

Kommunresultat

Anpassad skola

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan ökar i befolkningen och särskilt har nationella siffror visat att det är tjejer i tonåren som i högre utsträckning rapporterar olika typer av somatiska och psykiska besvär.

2017 års Folkhälsoenkät ung visar att tjejer i högre utsträckning än killar rapporterar somatiska och psykiska besvär och att något fler gör det på gymnasiet än på högstadiet. Med somatiska besvär avses huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen. Med psykiska besvär avses känt mig nere, varit irriterad eller haft dåligt humör, känt sig nervös, känt mig stressad och haft svårt att somna.

Läs mer

Folkhälsomyndigheten - Psykisk ohälsa bland unga

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal

Fördjupningar av data

Resultaten i följande sambandsanalyser baseras på tvärsnittsdata, dvs informationen om psykisk ohälsa och övriga faktorer är insamlade vid samma tillfälle. Det gör att vi inte kan dra några slutsatser om vad som påverkar vad. Det kan vara så att till exempel fysisk aktivitet eller skolsituation påverkar den psykiska ohälsan, men också så att den psykiska ohälsan påverkar graden av fysisk aktivitet eller hur man upplever sin skolsituation.

Men av analyserna går att se att det finns ett samband mellan undersökta faktorer och psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa i relation till fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet

Folkhälsoenkät ung 2017 visar att runt hälften av ungdomarna i årskurs 9 går eller cyklar en timme eller mer, 4-7 gånger i veckan. Den siffran sjunker något med stigande ålder.

När det gäller om man tränar på sin fritid i minst 30 minuter är det runt hälften av alla killar både i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de tränar 4-7 gånger per vecka medan det för tjejerna i båda årskurserna är hälften som uppger att de tränar 1-3 gånger per vecka.

Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Aktiviteten bör innehålla både måttlig och hård aktivitet och kan delas upp i flera pass under dagen.

Samband

Ungdomar som är lite fysiskt aktiva har i större utsträckning minst två
psykosomatiska besvär oftare än en gång i veckan än ungdomar som är mycket fysiskt aktiva.

Psykosomatiska besvär är vanligare bland ungdomar som vardagsmotionerar - går eller cyklar en timme eller mer - högst 3 gånger i månaden jämfört med dem som gör det 4-7 gånger i veckan. Fler av de ungdomar som tränar högst 3 gånger i månaden har psykosomatiska besvär jämfört med dem som tränar oftare.

Psykisk ohälsa i relation till fysisk aktivitet (pdf, 64,5 KB)

Läs mer

Folkhälsomyndigheten - Barn och ungas rörelsemönster

Yrkesföreningar för fysisk aktivitet - Rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och unga

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal

Psykisk ohälsa i relation till skolsituation

Skolsituation

I Folkhälsoenkät ung 2017 svarade ca två tredjedelar av pojkarna och ca hälften av flickorna att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna.

Det är en större andel av killarna, drygt 70 procent, än av tjejerna, drygt 60 procent, som upplever att lärarna ger stöd och hjälp att utvecklas, både i åk 9 och åk 2 på gymnasiet.

På en fråga om hur man känner sig inför skolarbetet finns stora skillnader mellan killar och tjejer. Majoriteten av tjejerna i båda åldersgrupperna känner sig stressade inför skolarbetet, två tredjedelar i gymnasiet, medan mindre än var tredje kille känner sig stressad.

Samband

Det finns tydliga samband mellan skolsituation och psykosomatiska besvär bland ungdomarna, både i åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Det vanligare att ha minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan bland ungdomar som mer sällan har arbetsro på lektionerna, sällan upplever stöd från lärarna eller som känner sig stressade inför skolarbetet.

Psykisk ohälsa i relation till skolfaktorer

Läs mer

BRIS - Barnens rätt i samhället

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal

Psykisk ohälsa i relation till skärmtid

Skärmtid

I Folkhälsoenkät ung 2017 rapporterar hälften av ungdomarna en sammanlagd skärmtid på mellan 6-15 timmar per dag. Det finns ingen skillnad mellan könen, inte heller mellan åk 9 och gymnasiets åk 2. Antal timmar som ungdomarna tillbringar framför en skärm är fler på helgerna jämfört med vardagarna.

Samband

Psykosomatiska besvär är vanligare bland ungdomar som har mer skärmtid än bland de som har mindre. Nio av tio tjejer i gymnasiets åk 2 som rapporterar mer än 15 timmar skärmtid per dag har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan. Motsvarande siffra bland de som har högst fem timmar skärmtid per dag är fem av tio.

Samma mönster ses om vi tittar på antal timmar framför skärmar på helgen.

Psykisk ohälsa i relation till skärmtid

Läs mer

Statens medieråd - Ungar och medier 2019

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal

Psykisk ohälsa i relation till existentiell hälsa

Existentiell hälsa

Världshälsoorganisationen, WHO, definierar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa: hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. I Folkhälsoenkät ung ställs bland annat frågor om man har en tro eller övertygelse som ger tröst/lättnad i vardagen (den kan ha en religiös anknytning eller vara kopplad till ideologi, filosofi eller vetenskap) och om man är hoppfull inför sitt liv.

I 2017 års undersökning rapporterar killar att de både har en tro eller övertygelse som ger tröst/lättnad i vardagen och är hoppfulla inför sitt liv i större utsträckning än vad tjejer gör, både i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2.

Samband

Psykosomatiska besvär är vanligare bland ungdomar som inte har en tro eller övertygelse som ger tröst/lättnad i vardagen. Samma mönster ses om vi tittar på hoppfullhet inför livet. Det är dubbelt så vanligt att ungdomar som uppger att de inte är hoppfulla inför sitt liv har minst två psykisksomatiska besvär mer än en gång i veckan jämfört med ungdomar som uppger att de är hoppfulla inför sitt liv.

Psykisk ohälsa i relation till existentiell hälsa

Läs mer

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Existentiell hälsa

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal

Psykisk ohälsa i relation till sömn

Sömn

I Folkhälsoenkät Ung 2017 är det relativt få ungdomar som rapporterar att de sover åtta timmar eller mer på vardagarna. I åk 2 på gymnasiet är det bara var tredje ungdom som sover tillräckligt mycket.

På frågan om hur man tycker att man sover, svarar en något större andel av killarna att de sover bra eller mycket bra jämfört med tjejerna och det är något färre i gymnasiets åk 2 som anger att de sover bra eller mycket bra jämfört med åk 9.

Samband

Det finns tydliga samband mellan hur mycket man sover på vardagarna och psykosomatiska besvär. Det är mer än dubbelt så vanligt med minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan bland ungdomar som sover mindre än 8 timmar per natt på vardagarna jämfört med dem som sover minst 8 timmar.

Det finns också tydliga samband mellan andel med minst två psykosomatiska besvär och hur bra man tycker att man sover. Det är betydligt vanligare bland dem som sover ganska eller mycket dåligt.

Psykisk ohälsa i relation till sömn

Läs mer

1177 - Barn och sömn

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga

Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal

Film resultat 2023

Ungas sexuella hälsa

Enkätundersökningen UngKAB behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. UngKAB är baserad på ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen. UngKAB belyser områden som: hälsa, trygghet och sociala relationer, diskriminering och kränkningar, fysiskt våld, sexualitet och relationer, sexuella handlingar, senaste sextillfället, preventivmedel och preventivmetoder, abort och samtalsstöd, sex mot sin vilja, sex mot ersättning, sexuellt överförda infektioner, hiv, testning samt samtalsstöd, kunskapsmätning och behov av hälsofrämjande insatser.

UngKAB09 - Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga

UngKAB15 - Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år

Strategi för hälsa

Sveriges kommuner och landsting har arbetat fram en "Sammanhållen långsiktig strategi för framtidens skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och vård- och omsorg. Strategi för hälsa innebär att Sveriges viktiga välfärdsverksamheter behöver ledas, styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta genom att arbeta mot gemensamma mål.

I Jönköpings län har den politiska ledningen för länets kommuner och Region Jönköpings län, i samverkan med cheferna inom ledningssystemet, kommit överens om att arbetet ska inriktas på barn och ungas hälsa.

Prioriterade områden för detta är: