Nyheter
Just nu finns det inga nyheter inom detta ämne.
Du har inga notiser.
Fotograf:
En frisk befolkning är en förutsättning för vårt läns utveckling. Mår invånarna i Jönköpings län bra, har de förutsättningar att klara vardagens krav och förverkliga sina livsdrömmar. Målet med folkhälsoarbetet är så god hälsa som möjligt, hos så många som möjligt, och att skillnaderna i hälsa minskar mellan olika grupper.
Jönköpings läns arbete för god folkhälsa handlar om att skapa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som är systematiska och målinriktade. Det kan till exempel handla om att arbeta med barns utemiljöer, äldres möjligheter att ta del av kultur, och att erbjuda hälsokommunikation på modersmål.
Just nu finns det inga nyheter inom detta ämne.
Den 31 december 2019 hade Jönköpings län 363 599 invånare – en folkökning med 2 778 personer från 2018. Folkmängden ökade i 10 av 13 kommuner. Förändringen beror i huvudsak på nettoinflyttning från utlandet med 2 246 personer och ett födelseöverskott på 910 personer. Samtidigt hade länet ett flyttnetto på -525 personer mot övriga landet.
Senaste 5 åren (sedan 2014) har länets befolkning ökat med 19 337 personer. 14 750 av dessa bor i Jönköpings kommun.
50,7 % av befolkningen är män och 49,3 % kvinnor.
18,3 procent av länets befolkning är född utomlands. Genomsnittet för riket är 19,6 procent. Spridningen i länet är relativt stor. Habo har lägst andel med 8,4 procent och Gnosjö högst andel med 25,8 procent.
Det finns två komponenter som styr folkmängdsutvecklingen. Naturlig förändring (födda minus döda) respektive år samt flyttnetto. Flyttnettot kan delas på in- och utflyttning från utlandet och in- och utflyttning till och från övriga Sverige.
Folkmängden varierar mellan könen i länets kommuner. Generellt finns fler män än kvinnor trots att kvinnorna lever längre. Det beror delvis på att fler kvinnor än män flyttar iväg för studier i 20-årsåldern samtidigt som fler män flyttat hit från utlandet de senaste åren. Minst skillnad återfinns i Mullsjö kommun.
Folkmängden förändras över tid i länets kommuner. Vissa år är det en ökning, andra år en minskning. Förändringen beror till största delen av in- och utflyttning men födelsenettot (födda minus döda) har också stor påverkan.
Källa: SCB
Aneby | Gnosjö | Mullsjö | Habo | Gislaved | Vaggeryd | Jönköping | Nässjö | Värnamo | Sävsjö | Vetlanda | Eksjö | Tranås | Länet | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2015 | 111 | 5 | 48 | 204 | 535 | 143 | 1170 | 544 | 139 | 128 | 226 | 192 | 130 | 3575 |
2016 | 66 | 101 | 69 | 272 | 206 | 272 | 1987 | 369 | 433 | 168 | 368 | 339 | 248 | 4898 |
2017 | 173 | 118 | 102 | 259 | 151 | 196 | 2184 | 358 | 300 | 100 | 174 | 287 | 100 | 4502 |
2018 | 56 | 43 | -4 | 295 | 228 | 140 | 1741 | 299 | 222 | 135 | 89 | 251 | 93 | 3588 |
2019 | 16 | -64 | -34 | 293 | 106 | 295 | 1859 | 61 | 132 | 46 | -38 | 86 | 16 | 2774 |
Totalt | 422 | 203 | 181 | 1323 | 1226 | 1046 | 8941 | 1631 | 1226 | 577 | 819 | 1155 | 587 | 19337 |
Deltagande i allmänna val är en demokratisk rättighet. Rösträtten utnyttjas olika i länets kommuner. Valdeltagande i kommunfullmäktigevalen har ökat både för kvinnor och män i de fyra senaste valen, för kommuner i Jönköpings län. Ny statistik från SCB's medborgarundersökning beräknas komma under 2019.
I Jönköpings län har nästan 56 000 personer deltagit i en studiecirkel under 2018. Det är färre än tidigare år.
Användningen av föräldraförsäkringen kan kopplas till det jämställdhetspolitiska målet om "obetalt hem- och omsorgsarbete". Skillnaden i uttag av föräldrapenning är stor mellan kvinnor och män. Även om nyfödda naturligt har större behov av sin mamma första året, är ambitionen att män ska ta större ansvar för sina barn.
I uttaget av VAB (tillfällig vård av barn) är det något mer jämställt. På riksnivå tog kvinnorna ut 61 % av dagarna 2018, medan männen tog ut 39 %.
Vi ska eftersträva en så jämn representation som möjligt från olika samhällsgrupper bland förtroendevalda politiker. Kön, ålder och bakgrund bör spegla befolkningsunderlaget i kommunerna och på Region Jönköpings län. Mångfald skapar större möjlighet till inflytande och bidrar till korrekta beslut.
Andelen förtroendevalda av befolkningsgruppen är en indikator på möjlighet till inflytande. Statistiken speglar representationen av förtroendevalda i respektive kommun 2018.
Den förväntade medellivslängden är något högre i Jönköpings län än i riket för både kvinnor och män. Högst förväntad medellivslängd har kvinnor i Aneby kommun (85,5 år) och lägst medellivslängd har män i Nässjö kommun (80,5 år). Förväntad medellivslängd har ökat bland både män och kvinnor i länet de senaste tio åren. Bland kvinnorna har den ökat från 83,4 år för perioden 2006-2010 till 84,5 år 2014-2018. Motsvarande siffror för männen är från 79,5 till 81 år.
Ohälsotalet är mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Ohälsotalet är något högre i Jönköpings län jämfört med riket, både för kvinnor och män. Ohälsotalet har ökat de senaste åren, både i länet och riket. Ohälsotalet varierar också kraftigt mellan kommunerna i länet. Ohälsotalet är lägst för männen i Habo och högst för kvinnorna i Mullsjö.
Studier har visat samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklighet. Uppgifterna om sitt allmänna självskattade hälsotillstånd är hämtad från Nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten tar fram samt Folkhälsoenkät Ung.
Psykisk hälsa handlar om hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Begreppet psykisk ohälsa används ofta för att beskriva det motsatta, det vill säga ett lägre upplevt välbefinnande ofta kopplat till olika psykiska eller fysiska symptom.
Psykisk ohälsa kan i förlängningen leda till både psykiska och fysiska tillstånd av mer allvarlig art, varför det är viktigt att uppmärksamma symptom på ett tidigare stadium. Flickor i Jönköpings län rapporterar psykosomatiska besvär i betydligt större utsträckning än pojkar. Femtiotre procent av flickorna i skolår 9 anger att de har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan jämfört med 24 procent av pojkarna i länet. Variationen är stor mellan kommunerna.
De psykosomatiska besvär man har angett har varit huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig nere, varit irriterad, känt sig nervös, svårt att somna och att man känt mig stressad. Besvären har förekommit mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna.
Region Jönköpings län har tillsammans med Landstinget i Kalmar län och Region Östergötland genomfört en enkätundersökning där invånarna själva får beskriva sin psykiska hälsa samt om och hur de söker vård för psykiska besvär.
Studien är en tvärsnittsstudie baserad på ett anonymt frågeformulär om självskattad psykisk hälsa och vårdbehov till ett slumpmässigt urval om totalt 18 912 personer under 2015 och 2016. Studiens syfte är dels att beskriva den psykiska hälsan i sydöstra sjukvårdsregionen i åldersgruppen 18–44 år.
Studien visar att de allra flesta har en god psykisk hälsa, men den psykiska hälsan är ojämlikt fördelad. Kvinnor upplever sämre psykisk hälsa än vad män gör och ohälsan är större bland utrikes födda jämfört med personer födda i Sverige.
Det är ungefär lika vanligt att söka vård som att inte göra det när man upplever ett vårdbehov, och den vanligaste orsaken till att man inte söker vård är att man inte vill uppfattas som psykiskt sjuk.
Mer än hälften av de som söker vård för psykiska besvär vänder sig i första hand till vårdcentralen och de allra flesta är också nöjda med denna kontakt. Förtroendet för att vården skulle kunna hjälpa vid framtida besvär är också störst bland dem som har erfarenhet av vård för psykiska besvär från det senaste året.
Generellt visar studien på få skillnader mellan länen vad gäller psykisk hälsa, men i Jönköping är det både fler som söker vård via vårdcentralen och fler som är nöjda med vårdcentralen som första kontakt.
I enkäten kunde man också lämna synpunkter på vården och idéer till förbättringar. Synpunkterna handlar ofta om bemötande, som att man inte känner att man blir tagen på allvar, men också om att man önskar större medmänskligt engagemang och mer kontinuitet i vården. Många synpunkter rör också resurser och organisation, som att det behövs mer resurser för att ta emot patienter, mer personal och kortare väntetider.
Bland förbättringsförslagen nämns satsningar på förebyggande insatser samt mer kunskap till allmänheten för att minska fördomarna om psykisk ohälsa.
Folkhälsoenkät Ung är en enkätundersökning som kartlägger ungdomars hälsa och livsstil. Undersökningen genomförs som en webbenkät på skoltid och är en totalundersökning bland de som går i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Nytt för hösten 2020 är att den även ska genomföras i grund- och gymnasiesärskolan. Hur ungdomarna i Jönköpings län mår idag har betydelse för hur de mår i framtiden och även för hur befolkningen i länet mår.
Kortrapport 2015 - Skillnader mellan ungdomar som går och de som inte går på gymnasiet
Den psykiska ohälsan ökar i befolkningen och särskilt har nationella siffror visat att det är tjejer i tonåren som i högre utsträckning rapporterar olika typer av somatiska och psykiska besvär.
2017 års Folkhälsoenkät ung visar att tjejer i högre utsträckning än killar rapporterar somatiska och psykiska besvär och att något fler gör det på gymnasiet än på högstadiet. Med somatiska besvär avses huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen. Med psykiska besvär avses känt mig nere, varit irriterad eller haft dåligt humör, känt sig nervös, känt mig stressad och haft svårt att somna.
Folkhälsomyndigheten - Psykisk ohälsa bland unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
Resultaten i följande sambandsanalyser baseras på tvärsnittsdata, dvs informationen om psykisk ohälsa och övriga faktorer är insamlade vid samma tillfälle. Det gör att vi inte kan dra några slutsatser om vad som påverkar vad. Det kan vara så att till exempel fysisk aktivitet eller skolsituation påverkar den psykiska ohälsan, men också så att den psykiska ohälsan påverkar graden av fysisk aktivitet eller hur man upplever sin skolsituation.
Men av analyserna går att se att det finns ett samband mellan undersökta faktorer och psykisk ohälsa.
Folkhälsoenkät ung 2017 visar att runt hälften av ungdomarna i åk 9 går eller cyklar en timme eller mer, 4-7 gånger i veckan. Den siffran sjunker något med stigande ålder.
När det gäller om man tränar på sin fritid i minst 30 min är det runt hälften av alla killar både i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de tränar 4-7 ggr/v medan det för tjejerna i båda årskurserna är hälften som uppger att de tränar 1-3 ggr/v.
Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Aktiviteten bör innehålla både måttlig och hård aktivitet och kan delas upp i flera pass under dagen.
Ungdomar som är lite fysiskt aktiva har i större utsträckning minst två
psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan än ungdomar som är mycket fysiskt aktiva.
Psykosomatiska besvär är vanligare bland ungdomar som vardagsmotionerar - går eller cyklar en timme eller mer - högst 3 gånger i månaden jämfört med dem som gör det 4-7 gånger i veckan. Fler av de ungdomar som tränar högst 3 gånger i månaden har psykosomatiska besvär jämfört med dem som tränar oftare.
Psykisk ohälsa i relation till fysisk aktivitet
Folkhälsomyndigheten - Barn och ungas rörelsemönster
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet - Rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
I Folkhälsoenkät ung 2017 svarade ca två tredjedelar av pojkarna och ca hälften av flickorna att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna.
Det är en större andel av killarna, drygt 70 procent, än av tjejerna, drygt 60 procent, som upplever att lärarna ger stöd och hjälp att utvecklas, både i åk 9 och åk 2 på gymnasiet.
På en fråga om hur man känner sig inför skolarbetet finns stora skillnader mellan killar och tjejer. Majoriteten av tjejerna i båda åldersgrupperna känner sig stressade inför skolarbetet, två tredjedelar i gymnasiet, medan mindre än var tredje kille känner sig stressad.
Det finns tydliga samband mellan skolsituation och psykosomatiska besvär bland ungdomarna, både i åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Det vanligare att ha minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan bland ungdomar som mer sällan har arbetsro på lektionerna, sällan upplever stöd från lärarna eller som känner sig stressade inför skolarbetet.
Psykisk ohälsa i relation till skolfaktorer
BRIS - Barnens rätt i samhället
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
I Folkhälsoenkät ung 2017 rapporterar hälften av ungdomarna en sammanlagd skärmtid på mellan 6-15 timmar per dag. Det finns ingen skillnad mellan könen, inte heller mellan åk 9 och gymnasiets åk 2. Antal timmar som ungdomarna tillbringar framför en skärm är fler på helgerna jämfört med vardagarna.
Psykosomatiska besvär är vanligare bland ungdomar som har mer skärmtid än bland de som har mindre. Nio av tio tjejer i gymnasiets åk 2 som rapporterar mer än 15 timmar skärmtid per dag har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan. Motsvarande siffra bland de som har högst fem timmar skärmtid per dag är fem av tio.
Samma mönster ses om vi tittar på antal timmar framför skärmar på helgen.
Psykisk ohälsa i relation till skärmtid
Statens medieråd - Ungar och medier 2019
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
Världshälsoorganisationen, WHO, definierar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa: hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. I Folkhälsoenkät ung ställs bland annat frågor om man har en tro eller övertygelse som ger tröst/lättnad i vardagen (den kan ha en religiös anknytning eller vara kopplad till ideologi, filosofi eller vetenskap) och om man är hoppfull inför sitt liv.
I 2017 års undersökning rapporterar killar att de både har en tro eller övertygelse som ger tröst/lättnad i vardagen och är hoppfulla inför sitt liv i större utsträckning än vad tjejer gör, både i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2.
Psykosomatiska besvär är vanligare bland ungdomar som inte har en tro eller övertygelse som ger tröst/lättnad i vardagen. Samma mönster ses om vi tittar på hoppfullhet inför livet. Det är dubbelt så vanligt att ungdomar som uppger att de inte är hoppfulla inför sitt liv har minst två psykisksomatiska besvär mer än en gång i veckan jämfört med ungdomar som uppger att de är hoppfulla inför sitt liv.
Psykisk ohälsa i relation till existentiell hälsa
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Existentiell hälsa
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
I Folkhälsoenkät Ung 2017 är det relativt få ungdomar som rapporterar att de sover åtta timmar eller mer på vardagarna. I åk 2 på gymnasiet är det bara var tredje ungdom som sover tillräckligt mycket.
På frågan om hur man tycker att man sover, svarar en något större andel av killarna att de sover bra eller mycket bra jämfört med tjejerna och det är något färre i gymnasiets åk 2 som anger att de sover bra eller mycket bra jämfört med åk 9.
Det finns tydliga samband mellan hur mycket man sover på vardagarna och psykosomatiska besvär. Det är mer än dubbelt så vanligt med minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan bland ungdomar som sover mindre än 8 timmar per natt på vardagarna jämfört med dem som sover minst 8 timmar.
Det finns också tydliga samband mellan andel med minst två psykosomatiska besvär och hur bra man tycker att man sover. Det är betydligt vanligare bland dem som sover ganska eller mycket dåligt.
Psykisk ohälsa i relation till sömn
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
Enkätundersökningen UngKAB behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. UngKAB är baserad på ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen. UngKAB belyser områden som: hälsa, trygghet och sociala relationer, diskriminering och kränkningar, fysiskt våld, sexualitet och relationer, sexuella handlingar, senaste sextillfället, preventivmedel och preventivmetoder, abort och samtalsstöd, sex mot sin vilja, sex mot ersättning, sexuellt överförda infektioner, hiv, testning samt samtalsstöd, kunskapsmätning och behov av hälsofrämjande insatser.
UngKAB09 - Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga
Sveriges kommuner och landsting har arbetat fram en "Sammanhållen långsiktig strategi för framtidens skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och vård- och omsorg. Strategi för hälsa innebär att Sveriges viktiga välfärdsverksamheter behöver ledas, styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta genom att arbeta mot gemensamma mål.
I Jönköpings län har den politiska ledningen för länets kommuner och Region Jönköpings län, i samverkan med cheferna inom ledningssystemet, kommit överens om att arbetet ska inriktas på barn och ungas hälsa.
Prioriterade områden för detta är:
För att visa på skillnader mellan länets kommuner och utvecklingen över tid, klicka här:
Strategi för hälsa – Barn och unga – i Jönköpings län
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - samband mellan psykisk ohälsa och andra faktorer
Läs mer på
Strategi för hälsa - SKL:s webbplats
Indikatorer på Koladas webbplats
Länsinvånare med flera olika diagnoser och kontakter och insatser från flera huvudmän har särskild nytta av att kontaktväg, planering, och insatser inom vård, omsorg och stöd samordnas.
Detta ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av undvikbara försämringar i sitt sjukdomstillstånd. Det ska stärka personens trygghet, egenmakt och självständighet. Personer i länet med behov av samordnad individuell plan (SIP) ska erbjudas sådan. Strukturer ska finnas för att säkra att detta erbjuds.
I länet pågår flera aktiviteter för att stärka primärvården som bas. Genom att förstärka primärvårdsnivån ska undvikbara sjukhusvistelser och återinskrivningar minska. Inskrivning på sjukhus ska förebyggas genom samverkan och medverkan i vårdövergångar, ex genom specialistteam såsom PVE (Palliativa vårdenheten) och SSIH (Specialiserad sjukvård i hemmet).
Ytterligare förbättringsarbete ska ske genom gemensamt beslutsstöd för en strukturerad bedömning för att säkra insatser på rätt vårdnivå, rätt informationsöverföring och rätt använd kompetens.
Sammanställning av samordningsärenden kopplade till vårdtillfällen i Cosmic Link för år 2019.
Tabellerna redovisar en översiktlig sammanställning av värden för olika variabler som visualiseras i diagrammen för en bättre översikt. Variablerna utgår från länets överrenskomna vårdplaneringsprocess.
För interaktiva dashboards krävs Excel 2016.
Använd följande länk nedan för att ladda ner och öppna filen:
Utskrivningsprocess - dashboards
Här hittar du ett exempel på tolkning av dashboards.
Förtroendet för hälso- och sjukvården varierar över riket och i Jönköpings län är det fler som rapporterar stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården än i riket som helhet. Andelen har varit relativt oförändrad de senaste åren.
Rapporten "Hälso- och sjukvårdsrapporten 2019 - Öppna jämförelser beskriver den aktuella utvecklingen i hälso- och sjukvården, skapar överblick och jämför regioners resultat med varandra. Åtta temaområden presenteras i rapporten; omställning till Nära vård, patienters och befolkningens syn på vården, tillgänglighet och väntetider, säker vård, resultat för stora sjukdomsgrupper, kunskapsbaserad vård - måluppfyllelse i riktlinjer, ekonomiska resultat och kostnader, samt kompetensförsörjning.
Det är en något lägre andel av den vuxna befolkningen i Jönköpings län som har ett riskbruk av alkohol jämfört med riket. Det gäller för både män och kvinnor. Andelen har inte förändrats det senaste decenniet.
När det gäller alkoholkonsumtion bland ungdomar är det mindre vanligt att ungdomar i skolår 9 dricker alkohol i Jönköpings län jämfört med riket. Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar. Både alkoholkonsumtion i stort och intensivkonsumtion av alkohol har minskat bland ungdomar både i Jönköpings län och i riket de senaste åren.
Intensivkonsument definieras som att man dricker minst en halv flaska sprit (18 cl) - eller en hel flaska vin - eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk - eller 4 burkar starköl - eller 6 burkar öl, klass II, vid ett och samma tillfälle några gånger per år eller oftare.
Tobaksrökning ökar risken för ett flertal sjukdomar och är en av de främsta förebyggbara riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Rökning har minskat i Sverige och Jönköpings län de senaste decennierna.
Cirka tio procent av den vuxna befolkningen röker dagligen, både i Jönköpings län och i riket samt för både kvinnor och män.
Rökning bland ungdomar något lägre i Jönköpings län än i riket, både bland flickor och pojkar. Rökning bland ungdomar i skolår 9 har minskat sedan 2009 och år 2015 var det knappt 10 procent som rökte i länet.
Rökning under graviditet ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, moderkaksavlossning och plötslig spädbarnsdöd. Rökning under graviditet har minskat betydligt de senaste decennierna, men minskningen har avstannat de senaste åren. Under 2000-talet har i genomsnitt en något större andel av de gravida i Jönköpings län rökt vid inskrivning på mödravårdscentralen, jämfört med riket.
Utbildning är nödvändigt för att lära sig ett yrke och för att kunna få jobb på arbetsmarknaden. Arbetsgivare kräver minst en avslutad gymnasieexamen. Därför är det viktigt att så många barn som möjligt får gymnasiebehörighet på grundskolan och att ungdomar slutför sin gymnasieutbildning.
Utbildningsnivån har stor påverkan på människors fortsatta möjlighet till inkomstutveckling, karriär och framtida pension. De flesta av dagens bristyrken kräver akademisk examen eller spetsutbildning inom en yrkeskategori. Fortbildning i olika former är också viktigt för att tillföra nya kunskaper under hela arbetslivet.
Utbildningsnivån i Jönköpings län är relativt låg i jämförelse med riket. En lägre andel av arbetskraften 25-64 år har eftergymnasial utbildning och en högre andel endast förgymnasial eller gymnasial utbildning. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män, vilket även gäller för riket. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat de senaste åren, men det är stor skillnad mellan könen och kommunerna i länet.
Källa: SCB - Befolkningens utbildning
Aneby | Gnosjö | Mullsjö | Habo | Gislaved | Vaggeryd | Jönköping | Nässjö | Värnamo | Sävsjö | Vetlanda | Eksjö | Tranås | Länet | Riket | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Grundskola | 0,16 | 0,26 | 0,15 | 0,12 | 0,22 | 0,16 | 0,12 | 0,17 | 0,17 | 0,21 | 0,16 | 0,14 | 0,16 | 0,15 | 0,14 |
Gymnasie | 0,54 | 0,51 | 0,52 | 0,48 | 0,54 | 0,53 | 0,43 | 0,52 | 0,51 | 0,5 | 0,55 | 0,49 | 0,54 | 0,49 | 0,43 |
E-gymn < 3 år | 0,14 | 0,11 | 0,14 | 0,15 | 0,12 | 0,13 | 0,17 | 0,15 | 0,14 | 0,13 | 0,14 | 0,14 | 0,14 | 0,15 | 0,16 |
E-gymn > 3 år | 0,15 | 0,12 | 0,19 | 0,25 | 0,13 | 0,18 | 0,28 | 0,16 | 0,18 | 0,16 | 0,15 | 0,22 | 0,16 | 0,21 | 0,28 |
Diagrammen nedan visar på en kontinuerlig ökning av utbildningsnivån i länet som helhet, samt i alla 13 kommuner. Ökningen drivs framför allt av den allt högre utbildningsnivån bland kvinnor. Med högre utbildning avses minst tre års eftergymnasiala studier.
Matchad förvärvsgrad beskriver hur stor andel av de personer som arbetar inom ett yrke som också har en godkänd utbildning/examen som krävs för yrkesrollen. I topp ligger i huvudsak legitimationsyrken.
Källa: SCB.
35P psykologutbildning | 75H läkarutbildning (exkl. disputerade som saknar läkarexamen) | 85P polisutbildning | 75P socionomutbildning | 75L sjukgymnast-/fysioterapeututbildning | 15G lärarutbildning för grundskolans tidigare år | 35B biblioteks- och informationsvetenskap (minst 3 år) | 75J receptarieutbildning | 15B förskollärarutbildning | 35J juristutbildning | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Andel (%) | 93,1 | 92,3 | 91,5 | 90,5 | 89,4 | 87,4 | 86,9 | 86,4 | 86,3 | 86,1 |
Ungdomar väljer i olika omfattning att söka vidare till högre utbildning på högskolor och universitet inom 3 år från avslutad gymnasieexamen. Övergångsfrekvensen styrs av flera faktorer, dels om de har högskolebehörighet från gymnasiet, hur arbetsmarknaden ser ut och hur svårt det är att komma in på högre utbildning.
Det är en stor skillnad mellan könen och i allmänhet är det fler kvinnor än män som studerar vidare.
Kontaktuppgifter finns på Region Jönköpings läns webbplats, www.rjl.se