Folkhälsa

Den 31 december 2019 hade Jönköpings län 363 599  invånare – en folkökning med  2 778 personer från 2018. Folkmängden ökade i 10 av 13 kommuner. Förändringen beror i huvudsak på nettoinflyttning från utlandet med 2 246 personer och ett födelseöverskott på 910 personer. Samtidigt hade länet ett flyttnetto på -525 personer mot övriga landet.

Senaste 5 åren (sedan 2014) har länets befolkning ökat med 19 337 personer. 14 750 av dessa bor i Jönköpings kommun. 

50,7 % av befolkningen är män och 49,3 % kvinnor.

18,3 procent av länets befolkning är född utomlands. Genomsnittet för riket är 19,6 procent. Spridningen i länet är relativt stor. Habo har lägst andel med 8,4 procent och Gnosjö högst andel med 25,8 procent. 

Befolkningsforandring_2019.pdf

Deltagande i allmänna val är en demokratisk rättighet. Rösträtten utnyttjas olika i länets kommuner. Valdeltagande i kommunfullmäktigevalen har ökat både för kvinnor och män i de fyra senaste valen, för kommuner i Jönköpings län. Ny statistik från SCB's medborgarundersökning beräknas komma under 2019.

I Jönköpings län har nästan 56 000 personer deltagit i en studiecirkel under 2018. Det är färre än tidigare år.  

Användningen av föräldraförsäkringen kan kopplas till det jämställdhetspolitiska målet om "obetalt hem- och omsorgsarbete". Skillnaden i uttag av föräldrapenning är stor mellan kvinnor och män. Även om nyfödda naturligt har större behov av sin mamma första året, är ambitionen att män ska ta större ansvar för sina barn.
I uttaget av VAB (tillfällig vård av barn) är det något mer jämställt. På riksnivå tog kvinnorna ut 61 % av dagarna 2018, medan männen tog ut 39 %. 

Den förväntade medellivslängden är något högre i Jönköpings län än i riket för både kvinnor och män. Högst förväntad medellivslängd har kvinnor i Aneby kommun (85,5 år) och lägst medellivslängd har män i Nässjö kommun (80,5 år). Förväntad medellivslängd har ökat bland både män och kvinnor i länet de senaste tio åren. Bland kvinnorna har den ökat från 83,4 år för perioden 2006-2010 till 84,5 år 2014-2018. Motsvarande siffror för männen är från 79,5 till 81 år.  

Ohälsotalet är mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Ohälsotalet är något högre i Jönköpings län jämfört med riket, både för kvinnor och män. Ohälsotalet har ökat de senaste åren, både i länet och riket.  Ohälsotalet varierar också kraftigt mellan kommunerna i länet. Ohälsotalet är lägst för männen i Habo och högst för kvinnorna i Mullsjö.

Studier har visat samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklighet. Uppgifterna om sitt allmänna självskattade hälsotillstånd är hämtad från Nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten tar fram samt Folkhälsoenkät Ung. 

Psykisk hälsa handlar om hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Begreppet psykisk ohälsa används ofta för att beskriva det motsatta, det vill säga ett lägre upplevt välbefinnande ofta kopplat till olika psykiska eller fysiska symptom.

Psykisk ohälsa kan i förlängningen leda till både psykiska och fysiska tillstånd av mer allvarlig art, varför det är viktigt att uppmärksamma symptom på ett tidigare stadium. Flickor i Jönköpings län rapporterar psykosomatiska besvär i betydligt större utsträckning än pojkar. Femtiotre procent av flickorna i skolår 9 anger att de har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan jämfört med 24 procent av pojkarna i länet. Variationen är stor mellan kommunerna.

De psykosomatiska besvär man har angett har varit huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig nere, varit irriterad, känt sig nervös, svårt att somna och att man känt mig stressad. Besvären har förekommit mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna.

Mättavla - länsnivå

Mättavla - kommuner

Förtroendet för hälso- och sjukvården varierar över riket och i Jönköpings län är det fler som rapporterar stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården än i riket som helhet. Andelen har varit relativt oförändrad de senaste åren.

Det är en något lägre andel av den vuxna befolkningen i Jönköpings län som har ett riskbruk av alkohol jämfört med riket. Det gäller för både män och kvinnor. Andelen har inte förändrats det senaste decenniet.

När det gäller alkoholkonsumtion bland ungdomar är det mindre vanligt att ungdomar i skolår 9 dricker alkohol i Jönköpings län jämfört med riket. Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar. Både alkoholkonsumtion i stort och intensivkonsumtion av alkohol har minskat bland ungdomar både i Jönköpings län och i riket de senaste åren. 

Intensivkonsument definieras som att man dricker minst en halv flaska sprit (18 cl) - eller en hel flaska vin - eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk - eller 4 burkar starköl - eller 6 burkar öl, klass II, vid ett och samma tillfälle några gånger per år eller oftare.

Tobaksrökning ökar risken för ett flertal sjukdomar och är en av de främsta förebyggbara riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Rökning har minskat i Sverige och Jönköpings län de senaste decennierna.

Cirka tio procent av den vuxna befolkningen röker dagligen, både i Jönköpings län och i riket samt för både kvinnor och män. 

Rökning bland ungdomar

Rökning bland ungdomar något lägre i Jönköpings län än i riket, både bland flickor och pojkar. Rökning bland ungdomar i skolår 9 har minskat sedan 2009 och år 2015 var det knappt 10 procent som rökte i länet.

Rökning under graviditeten

Rökning under graviditet ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, moderkaksavlossning och plötslig spädbarnsdöd. Rökning under graviditet har minskat betydligt de senaste decennierna, men minskningen har avstannat de senaste åren. Under 2000-talet har i genomsnitt en något större andel av de gravida i Jönköpings län rökt vid inskrivning på mödravårdscentralen, jämfört med riket.

Utbildningsnivån i Jönköpings län är relativt låg i jämförelse med riket. En lägre andel av arbetskraften 25-64 år har eftergymnasial utbildning och en högre andel endast förgymnasial eller gymnasial utbildning. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män, vilket även gäller för riket. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat de senaste åren, men det är stor skillnad mellan könen och kommunerna i länet. 

Matchad förvärvsgrad beskriver hur stor andel av de personer som arbetar inom ett yrke som också har en godkänd utbildning/examen som krävs för yrkesrollen. I topp ligger i huvudsak legitimationsyrken.

Ungdomar väljer i olika omfattning att söka vidare till högre utbildning på högskolor och universitet inom 3 år från avslutad gymnasieexamen. Övergångsfrekvensen styrs av flera faktorer, dels om de har högskolebehörighet från gymnasiet, hur arbetsmarknaden ser ut och hur svårt det är att komma in på högre utbildning. 

Det är en stor skillnad mellan könen och i allmänhet är det fler kvinnor än män som studerar vidare.